Monday, June 04, 2007

Vad var det jag sa?

..familjen är inte nödvändigtvis en trygg plats för barn! I denna debattartikel i DN kritiserar Bris BUP för att de inte tar hänsyn till barnens behov av sekretess gentemot föräldrarna i utsatta familjesituationer.

Det där är ju lite knepigt. Om man t.ex. har blivit utsatt för sexuella övergrepp inom familjen så har föräldrarna rätt till insyn i barnets behandling. Unga upplever att de inte blir trodda, vilket verkligen är hemskt!

Mest illa därann är tjejer:
"Idag presenterar Bris en studie om ungdomars erfarenheter av Bup (Barn- och ungdomspsykiatrin). Studien bygger på en analys av 339 mejl och dokumenterade telefonsamtal till Bris under 2006. Ungdomarna i studien är mellan 13 och 18 år och de flesta är flickor. Ett stort antal beskriver att de mår mycket dåligt psykiskt: de har självmordstankar, tvångstankar, ångestsyndrom. Många lider av ätstörningar, självskadebeteende eller depression. "

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
http://intressant.se/intressant
Blogarama

4 comments:

magnus said...

Jag kan inte se att du visar att några andra samlevnadsformer än familjen skulle vara bättre för barnen. Barnhemmen var det verkligen inte. Det finns otaliga utredningar och vittnesbörd om vanvård i stor omfattning där under 1900-talet.

Familjen är ändå bäst för barnen och torde även utifrån många andra utgångspunkter vara den bästa samlevnadsformen.

Som sagt, vad är ditt alternativ och kan du verkligen visa att det är bättre?

tiarafeministen said...

Hej Magnus,
Jag har inte andra alternativ, vet inte hur mycket annat på min blogg du har läst men jag har en tendens att ondgöra mig över hur kärnfamiljen i dess mest heteronormativa form alltid lyfts fram som bäst för barn. Min poäng är alltså inte att barn ska bo i annat än familjer för att det är bättre, utan att det är naivt att tro att bara för att ett barn lever med sina biologiska heterosexuella föräldrar så är de automatiskt i de bästa av händer. Man får ibland intrycket att anledningen till att ex Homosexuella inte skulle få skaffa barn (ex insemination) eller ses som önskvärda föräldrar är att man utgår ifrån att barnet alltid har det bäst hos biologiska heterosexuella föräldrar som bor tillsammans. jag tycker därför om att lyfta fram att det finns bra och dåliga föräldrar och att man inte bör generallisera så grovt!
Du kan ex. läsa detta inlägg: http://tiarafeministen.blogspot.com/2007/06/frls-oss-och-framfr-allt-barnen-ifrn.html

Du får ursäkta om det var lite oklart med varför jag ville visa på familjens bräcklighet som skyddsnät för barn.
Jag skulle hellre se att vi skapade komplement till familjen och ökat skydd till barnen som individer. Om du gick in på länken så kanske du såg bris förslag? Det tycker jag var mycket bra!

mvh
Linnéa

Anonymous said...

Två kommentarer:

Att tjejer hör av sig till Bris i större antal än killar, betyder ju inte att killar mår bättre än tjejer. Det betyder just bara att killar inte hör av sig. Hur de mår går inte att säga något om. Det kan vara så att tjejer mår sämre, men det kan också vara så att killar mår sämre och att formen för kontakt inte passar dem.

Det andra gäller diskussionen kring heteronormativitet och barn. Som homosexuell kan man inte få barn på naturlig väg. Nu har det framställts som en rättighet att få ha barn, trots att valet av partner utesluter detta. Är den vuxne till för barnet eller är barnet till för den vuxne kan man undra då. Risken är att barnet blir en symbol i kampen och strävan efter likaberättigande - med en en fruktansvärd tomhet inombords som följd. Man skulle kunna säga att om man vill ha barn som homosexuell, får man precis som vem som helst ställa en massa behov åt sidan, och acceptera att man inte kan få allt (barn och en partner av samma kön) och helt enkelt bli ihop med någon av motsatt kön, trots sin läggning.
Sagt för att erbjuda lite perspektiv i debatten - barnets perspektiv!

Anonymous said...

Amit: är du det minsta intresserad av barns rättigheter så borde Det väl vara självklart för dig att föräldrar som begått övergrepp mot sina barn inte ska ha något att säga till om när det gäller barnen överhuvudtaget.Du pratar om att homosexuella får välja bort barn, men heterosexuella föräldrar som begår övergrepp mot barn har valt bort sina barn i samma stund de begår övergreppen