Wednesday, February 28, 2007

F! Student möte ikväll 17.00

Vi samlas vid kulturhusets entré (gatuplan, vid biljettkassorna) 17.00 sen sätter vi oss och fikar och har möte! Det blir kul!
vi ses där!

Ska ta med lite fina nya smycken också så att ni får se!

Tuesday, February 27, 2007

F!-prylar

Utöver att springa runt och vara politisk så gör jag även en massa smycken och assecoarer med anknytning till F!. Det började med broscher och örhängen i form av kvinnotecken som det står F! i ) samt ett och annat rosa halsband (för att matcha tröjan). Men ett tag nu har jag känt ett behova av att "expandera" prylarna. Därmed finns det nu; handledsvärmare, mobilsockor, MP3 fodral, halsband, örhängen och och annat i olika färger, framför allt i F! Students "egen färg" svart och guld. Ska försöka ta lite bilder och lägga ut så att ni kan se.

Jisses vilket litet pysseltroll man är..

Monday, February 26, 2007

8 mars-tävling – Vinn en biljett till F! Kampanjs middag!

Vinn en biljett till F! Kampanjs middag! Maila in din egna på förslag talkörer till 8 mars till fikampanj@gmail.com före den 2 mars. Den mest slagkraftiga talkören vinner en biljett till F! Kampanjs kongressmiddag den 23 mars. För mer information om kongressmiddagen kolla här www.stockholm.femi.se
Vinnaren utses av F! Kampanjs styrelse. Har du frågor? Maila fikampanj@gmail.com

Sunday, February 25, 2007

parti eller organisation

Det råder en viss förvirring både i och utanför F! just nu. Anledningen till detta är påståendet att F! ska "sluta" vara parti och jobba med folkbildning istället. Som aktiv medlem i F! som varit med sen första veckan så gör dessa uttalanden mig endast förvirrad. Var hela journalist-Sverige på semester när F! förklarade att de skulle vara en organisation som skulle hålla på med folkbildning, parlamentarism och aktivism? När vi förklarade att vi ville bli en folkrörelse? Detta var för alla som lyssnade uppenbart från dag 1. Att ställa upp till riksdagen var aldrig en fråga för styrelsen utan för kongressen, för medlemmarna. Så kommer det även att vara i framtiden.

Jag har alltid vägrat referera till F! som ett parti eftersom vi inte är ett parti utan en organisation som bland annat tar parlamentariska initiativ när medlemmarna vill det! Men i media har vi utmålats som (gudruns)feministparti. Kanske delvis försteligt med tanke på att det första vi gjorde var att ställa upp till riksdagsvalet. Men samtidigt har delar av organisationen bara väntat på att valet ska vara över så folkbildningskampanjen ska börja, detta hade skett även om vi hade kommit in i riksdagen.

Jag tror att man måste se behovet av en folkbildningskampanj utan att skönmåla. Ute på gator och torg träffar man människor och mer än hälften av dem frågar "vad är feminism" eller "vad betyder feminism" eller liknande. Kunskapen om vad som är feminism, att det finns flera sorters feminismer och vad de olika feministerna vill är tragiskt låg bland stora delar av befolkningen. Hur ska man framgångsrikt ställa upp i val om ens namn till hälften bygger på ett "svårt ord" som är omringat av fördomar utan att först folkbilda i vad feminism faktiskt är och vill.

Mycket av den maktstruktur som vi kallar patriarkatet eller könsmaktsordningen verkar inom ramarna för de många anser är normalt eller naturligt. Det vi tar för givet är ofta det som är svårast att komma åt. Löner är t.ex. ett uppenbart exempel på diskriminering och könsmaktordning medan relationer och vardag är "smyg makt" för den bygger på en överensekommelse där man hävdar "frivillighet". Män "vill" inte stanna hemma med barnen, det "vill" kvinnorna osv. Att det i vissa fall är vilja i vissa fall inte erkänner man inte gärna. Den press man känner att leva upp till sin könsroll gömmer man också gärna bakom frivillighet "jag rakar benen och vaxar bikinilinjen för min skull" eller dyl.
Frågan är inte bara om man vill i sin nuvarande situation eller inte, frågan är: om du hade flera val, skulle du fortfarande välja ditt nuvarande?

Det är så lätt att säga att jag väljer mitt jobb, mitt liv, min kropp osv men vilka valmöjligheter har jag, och hur lockande är dom? Jag kan ju säga att jag väljer att jobba som personlig assistent, att jag väljer att ha 2-3jobb. Men om jag fick välja så skulle jag vilja ha ett heltidsjobb med en månadslön på i alla fall 18- 19 000kr. Men det finns inga sånna jobb för mig, jag har sökt med ljus och lykta. Alltså väljer jag i brist på bättre eller i väntan på bättre det liv jag har.
Men om det finns en maktstruktur utanför min kontroll, som genomsyrar samhället som gör att jag inte kan vänta på bättre men att situationen skulle vara annorlunda om jag var man då?
För så är det ju ofta, allt för ofta. Det är det vi är här för att förändra!

Saturday, February 24, 2007

Stambyte

Varför så deppad? Borde inte ett stambyte göra mig glad?
Jag ser gärna min lägenhet omtapetserad och stambytt, men planen som den ser ut vill beröva min lägenhet av dess själ. Huset är byggt på 50-talet, badrummet är turkost, skåpluckorna är sneda. Golvet i hallen är klinkers. Allt detta vill de riva bort. Istället ska både kök och badrum vara vitt och platt. Skåpen ska vara raka och sprejlackade, badrumskaklet ska vara vitt och platt. Detta kallar de för "standard", men vems standard pratar de om? Och vem är boven? Är det värden som inte uppskattar det estetiska värdet eller hyresgästföreningen som inte tillåter hyreshöjningar om man restaurerar köket? Finns det inget kulturvärde i mina skåp?
Det andra negativa är att man ska räkna med en hyreshöjning på max 60%, det är ganska mycket pengar. Jag lär inte lyckas förhandla mig till en motsvarande löneförhöjning.

Så varför kan man inte få det bra utan det dåliga? Jag vill ha nya stammar, nya el-ledningar, ny spis, högre diskbänk, men jag vill behålla färger och fina skåp... Gärna klinkers golvet också.

Wednesday, February 21, 2007

Nej till vitt och nej till platt!

Suck! De ska stambyta min lägenhet.

Tuesday, February 20, 2007

semelfrossa

Idag är det äntligen semeldagen, fettisdagen sk.
Jag känner att idag skiter vi i byxornas passform, idag ska alla höjdpunkter toppas med en semla. Och alla dalarna förtjänar såklart en tröst semla. Hur du än gör så vinner semlan!

Enligt en artikel på dn.se idag så kan en semla innehålla upp till 500kalorier, eftersom jag inte räknar kalorier så är jag inte säker på hur många morötter man måste äta för att komma upp i en semla men jag misstänker starkt att det rör sig om mängder som får dig att bli lätt orange...

Monday, February 19, 2007

sladd forts

Jaha, lyckas såklart inte installera skrivaren. Eller jag har laddat ner drivrutiner och jag har lagt till skrivaren och jag har kört hjälpmanualen men det funkar ändå inte! Jag blir knäpp, är det ofeministiskt om jag ringer ngn teknisk och bönar och ber om hjälp? Eller blir det bara fel om jag ringer en överordnad mansperson typ pappa?
Man känner en viss press som feminist att vara stark och byta sina egna glödlampor, installera sina egna skrivare och skruva ihop sina egna IKEA-möbler. Men det fixar jag sällan utöver glödlamporna såklart. Jag är trött på pikar och gliringar på att jag är "brudig" eller att mina gener kanske inte är skapade för att skruva ihop saker när det främst handlar om att jag varken har tålamod, tid eller intresse att fippla med saker som någon annan kan göra åt mig på några sekunder. Varför känner jag skuld över detta? Tragiskt fall av överanalyserande antar jag...

schema

Det löste sig med schemat. Jag kommer inte att bli rik men inte heller svälta!
Lustigt hur saker löser sig.

sockerberoende

Jag måste verkligen sluta upp med att dricka läsk, äta godis och ha socker i te och kaffe. Just nu dricker jag ca 2 burkar läsk/dag. Inte konstigt att mina byxor bara bli mindre och mindre... Inte läge att skylla på tvättsugan...

Men frågan är hur man orkar utan allt snabbt socker? Man ska ju orka så mycket, jobb, F!, fritid, kärlek, vänner... det tar aldrig slut. Jag måste hitta balansen!

Måla fan på väggen

Saker har en tendens att lösa sig. Nu har jag gått hela helgen med min inkomstångest men såfort jag fick tag på någon så var det "vi tittar på det och återkommer, det går säkert att fixa".
Tydligen går jag även upp i lön när jag är sammordnare, även om jag inte slår några toppnivåer på löneskalan så är det bättre än jag räknat med! Lustigt vad man oroar sig för saker som sedan visar sig vara ett slöseri med energi. Fast det visste man ju inte från början...

Ska försöka sluta måla fan på väggen och börja med positiva affrimationer typ: "min inkomst växer i takt med mina ansträngningar" eller ngt.

Saturday, February 17, 2007

Deltidsträsket

Det finns en urban myt som florerar i samhället. Sanningshalten är lika hög som den från "råttan i pizzan".
Myten säger att unga människor, särskilt barnlösa vill jobba med osäkra anställningsformer, gärna flexibelt och på deltid. Därför kan folk utan att rodna erbjuda alla under 30år skitjobb på 30-50% utan att blinka. Vilket naturligtvis är dumheter.

Unga människor kanske vill jobba under dessa förutsättningar under nåt år eller vid sidan av medan de pluggar. Men så fort de lämnar boet och får en egen bostad och fasta kostnader så vill de ha ekonomisk trygghet! Ingen vill veta att räkningarna kommer att komma men inte veta om lönen kommer att räcka.

Att jobba deltid och på vikariat eller bemanning är inget liv. Du kan inte planera, du jobbar ofta mer än du måste bara för att du inte vågar tacka nej. För om du tackar nej så kanske de inte ringer dig nästa gång osv...
Man kan leva såhär under en kortare tidsperiod men inte föralltid. Tyvärr verkar arbetsgivare vara mycket förtjusta i att ha det såhär och gör allt för att hålla liv i myten.

Facket satsar nästan alltid på att höja de redan heltidsanställdas löner. Deltidarna får stå tillbaka.
Jag vill se en facklig rörelse där man kräver heltider för alla som vill ha. För heltid ska vara en rättighet, inte ett privilegium!

Valberedningen

Jag sitter i valberedningen för FiRS nya styrelse. Imorgon ska vi ha vårt första möte.
Spännande!

Friday, February 16, 2007

inkomstångest

Suck, jag trodde jag bara behövde oroa mig för det löneglapp som skulle uppstå när jag gick från månadslön till timlön men nu kommer jag tydligen jobba färre timmar än vad jag gjort tidigare. Så löneraset bara fortsätter och jag vill och orkar inte jobba heltid och leva som en student.
Det förstör liksom poängen med att jobba istället för att plugga...

Thursday, February 15, 2007

sladd

Har köpt en ny sladd till skrivaren som ska gå att koppla in i nya dator. Har inte testat än men har skyhöga förhoppningar.

Wednesday, February 14, 2007

morgontrött

Min kropp är trött och öm. Min handled är svullen och öm. Hoppas att det går bra att jobba ändå... Lite läskigt att inte veta hur mycket belastning den kommer att orka.

När jag åker till jobbet förundras jag över hur många andra som gör det. 9-17arna, det avundsvärda folket. Vad skulle man inte ge för att få bli en av dom?

Fortfarande deppad över spegeln, det står en tom ram i vardagsrummet, mycket fin ram. Tips på vad jag kan göra med den mottages tacksamt!

skrämd, rädd och skakig

Panik, min nya fina spegel ramade över mig (eller inte på mig utan bara på min handled som är lite skrapad) och gav mig en hjärtattack. Jag bara panik-grät i säkert 30min. Jag kunde inte ens titta på eländet för så fort jag gjorde det så började jag gråta igen. Nu har jag städat upp det men jag är fortfarande skakig och rädd. Känner att jag inte orkar fler krånglingar idag. Man säger att saker går i tusen bitar men det här var nog minst 2500bitar. Och allt splitter... Tur att Jeppsican köpte en damsugare till mig härom veckan.

Sitter nu och överför filer på gamla dator till nya och inser hur mycket skit man samlar på sig och på vilka konstiga ställen man lägger dem. Hela mapp-systemet är ett skämt. Alltid är det något som hamnat på fel ställe. F! filer i teatervetenskaps-mappen osv. Man kan ju bli knäpp för mindre. Hur hittade jag någonsin nåt???

den kommersiella kärlekens dag

Så, alla hjärtans dag. Dagen som vi alla fnyser åt men inte kan hjälpa att deppa över om ingen uppmärksammar oss. Lite som mors dag. Även om ens mamma påstår att det inte är viktigt så vet man att det skulle vara oförlåtligt att inte ringa iaf.

Min bror Martin var kanske 8år när han visade mig alla hjärtformade kort han hade gjort. På frågan om vilka som skulle få dem svarade han "till alla dom som jag är kär i". Ylvali frågade varför ett hjärta var större än dom andra. "till den jag är mest kär i" svarar han. Om inte annat kanske detta visar på att vi alla har varit lite polly innan vi lärde oss hur det skulle vara och hur man skulle älska.

För kärleken är så stor att den räcker till mer än en person. Kärleken växer hela tiden, det finns alltid plats för mer. Sen om man väljer att ge kärleken till vänner, familj eller väljer att ha flera partners så är det upp till var och än. All kärlek är bra kärlek.

Puss på er!

Tuesday, February 13, 2007

Inför morgondagen

Medan ni andra planerar era romantiska eskapader, funderar jag över vad som ska med till bokbordet på hallongrottan imorgon. Jag planerar att om jag hinner och orkar göra en flyer om vårt pg nr. (450789-3 ) mm.

Sov hos min kompis Carolin i natt. Hjälpte till att städa och kom hem med två utrensade tröjor (som jag "förbarmade mig över") och Carolins gamla digitalkamera. Har nu tagit en bild (på mig) med denna och kollat att den funkar med datorn (det gör den).
Om detta kommer leda till fler bilder på bloggen vet jag inte. Jag har en tendens att ärva folks teknik. Jag har Carolins gamla TV, hade Johannas gamla dator, innan dess pappas gamla dator (som byggdes ihop med Johannas dator). Har Jessicas gamla skrivare (som inte går att koppla in i nya datorn...), pappas och Jessicas gamla videoapparater mm. Eftersom jag sällan har pengar och absolut inte intresse så blir det lätt att jag inte köper alla dessa nya teknik-prylar som folk inte kan klara sig utan. Jag springer just nu runt med Johannas gamla mobil, innan dess hade jag Carolins gamla mobil, mobilen innan det räddades av Jennys gamla batteri, för att inte tala om alla extra laddare jag har fått när mina pajat eller försvunnit.
Innan Carolins TV gjorde entré i mitt liv hade jag inte haft en egen TV på flera år. Det gick bra ändå...

Svårare är det att klara sig utan alla dessa fina människor som inte bara förser mig med teknik-prylar men som ger mig bekräftelse, glädje och framför allt kärlek. Det är en av de få saker man faktiskt inte kan klara sig utan. Tänk på det inte bara imorgon när världen exploderar av rosa hjärtan och choklad. Tänk på det en gråmulen måndag, en sketen tisdag, en lååång onsdag, en vanlig torsdag osv.

Och tänk nu inte bara på din partner imorgon när kärleken ska firas, tänk på din familj och dina vänner. Dom som alltid finns där, vars kärlek är stabilare än den "halva" som man letar efter kanske hela livet. Dom är din sanna kärleksreserv.

Monday, February 12, 2007

Sandra Dahlén och Fi Kampanj på bokhandeln Hallongrottan på Alla hjärtans dag!

Sandra Dahlén, författare och sexualupplysare föreläser och samtalarunder temat:"Vad är normalt? Finns det något naturligt? Vad höll grottmänniskornapå med och hur gör djur?"
Sandra Dahlén ger perspektiv på sex, kön och makt och utgår ifrånboken Hetero.
Inträde 30 kr inklusive fika (40 kr i stödinträde)
Alla hjärtans dag, onsdag 14 februari 19.30
Hallongrottan, Bergssundsgatan 25 (T-bana Hornstull)
Information: fikampanj@gmail.com
Ta med dig dina nyfikna vänner!
Välkommen!

Medlemsmöte

Igår var det medlemsmöte och internutbildning i antirasism. F! Stockholms Universitet hade bjudit in FiRS och internutbildningsgruppen till universitetets lokaler. Jag har slitit för att få det att funka, kolla vilken teknik folk behöver mm. Men det löste sig tillslut. Värre var det att komma in lokalen. Av någon anledning kunde vi inte komma in i lokalen. Tur att vi var där en timme innan. Jag ringde och ringde utan resultat. Det slutade med att jag fick smyga in i en tenta i nationalekonomi och be en av tentavakterna släppa in oss. (Tusen tack föresten!!!)

Medlemsmöten bestod av två delar. I den första delen presenterade de olika grupperna och utskottens sig. Den andra delen bestod av att närvarande kandidater till nationella styrelsen presenterade sig.
Utbildningen var mycket bra! Utöver mycket bakgrundsinformation till hur de som utvecklade politikförslagen tänkte så förtydligades vissa begrepp och deras problematik diskuterades. På det hela taget ett mycket givande möte och en bra internutbildning.
Förhoppningsvis kommer utbildning av detta slag bli ett stående inslag i F!gruppers möten.

Nytt jobb

I fredags gjorde jag något nytt, jag sa upp mig. Formellt och skriftligt. Har aldrig gjort det förut, det har alltid varit tillfälliga jobb, tidsbegränsad anställning eller liknande. Detta är första gången jag verkligen säger upp mig. Men varför gjorde jag det då? Jo, jag har blivit erbjuden ett nytt jobb. Från 1mars kommer jag att jobba som samordnare på Nära ( www.nara.nu ). Nära är det enda assistansföretag jag har jobbat på som verkligen bryr sig om både personalen och brukarna. Jag kommer erbjudas internutbildning, kurser, stöd mm. Alla assistenter kommer att få utbildning i relevanta handikapp och stöd i sin arbetsroll. Brukaren erbjuds stöd, utbildad och kompetent personal, delaktighet mm.
Lite sorgligt att lämna en brukare också, men sånt är livet. Det är antagligen lättare att lämna ett jobb där man inte är lika nära en enskild person. Men jag hoppas att de hittar en bra assistent till henne.

Känner mig förvirrad, händer det på riktigt? Är jag påväg nu? Ja, det är jag!

Wednesday, February 07, 2007

Övermäktigt

Just nu är tillvaron helt enklet för stor för att jag ska orka medverka. Jag tvättar, sover mellan tvättarna. Word krånglar, livet krånglar.
Jag befinner mig i ett vakuum. Jag väntar på så många olika besked att jag blir nipprig, beroende på deras utslag och deras kombinationer kan mitt liv bli mycket, lite eller inte annorlunda. Jag sitter på nålar, evigt väntande. De har lämnat mitt bord och jag trummar med fingrarna mot bordsskivan i väntan på att de åter ska hamna där.

Mamman fyller år idag. Grattis mamma!!!

Monday, February 05, 2007

tänk om...

.. allting bara ordnade sig. Vad skulle jag göra då?
Dansa?
Shoppa?
Deppa?
Vilja ha något annat?