Saturday, February 02, 2008

Min vanvårdade farbror Erik

I torsdags dog farbror Erik, han var faktiskt inte min farbror utan han är min farfars bror men hela släkten kallar honom farbror ändå. Han levde sina sista år på ett vårdhem i Solna som drivs av företaget attendo care, i höstas åkte han in på sjukhus för att han inte hade ngt blod i kroppen. Det visade sig att han inte ätit ordentligt på flera veckor. Han kan inte äta vissa saker, eller ja ska man vara ärlig så är det ganska många saker han inte kan äta. De serverade ändå mat han inte kan äta och när han inte åt det så gav de honom bara en smörgås. Han blev mycket sämre efter den händelsen.

När han väl dog var det inte hans kropp som gav upp av ålder utan ett slarvfel från en sköterska, en felmonterad kateter ledde till en infektion som dödade honom.

Pappa berättade det idag. Jag frågade om de redan hade hunnit anmäla händelsen, men han tyckte inte att det var någon idé, att det inte skulle göra någon skillnad. Sånt gör mig så ledsen. Tron på rättvisa och upprättelse är så liten att man inte ens bryr sig om att anmäla. Jag krävde att vi skulle anmäla, om inte annat för att visa att vi inte tänker låta oss bli nedtrampade, att vi kämpar och säger ifrån. Vi kan ju inte bara vika oss i vanmakt.

Jag fick också veta att faster Märtha (som är Eriks syster) skickat upp bullar och grejer som han aldrig fått, personalen hade tydligen ätit upp dem.

Min morfars största rädsla när han blev gammal var att hamna på vårdhem, han hade läst om vanvården, om att man betalar för eget rum men egentligen så är det bara ett draperi in till personen brevid. Och han var rädd, verkligen jätterädd. Så när han fick prostatacancer och inte kunde bo själv längre byggde vi om en del av ladan till en lägenhet så att han kunde bo nära oss och slippa hamna på hem. (världens största kvinnofälla bdw).
Han bodde där tills en misslyckad operation gjorde att han aldrig kunde lämna det sjukhem som egentligen bara skulle vara tillfälligt. Då hade han gett upp, operationen var hans enda chans att kunna gå igen och han tappade sugen och blev aldrig bättre.
Om man vill ha någon tröst så var institutionen han låg på bra, han hade eget rum och personal omkring sig. Det jobbigaste var att han inte fick duscha så ofta... Han kände sig ganska äcklig, han hade alltid varit noga med sitt yttre och luktat gott, varit välklädd, välkammad osv.

Men borde det inte vara en rättighet när man blir gammal, inte bara att få korrekt vård utan även att få göra något så enkelt som att få duscha en gång om dagen?

Nej, dags att återinföra ättestupa som det värdiga alternativet att sluta sina dagar? Det verkar vara det mest humana alternativet...

Det här är inte det enda klagomålet på Attendo care: DN, arg bloggare, SR, DN, en annan arg bloggare, sossarna, SvD , ABC
Och det är inte bättre hos kommunen alltid: DN

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

http://intressant.se/intressant
Blogarama


2 comments:

Anonymous said...

Anmäl, Linnea, anmäl. Jag blir så förtvivlad av sånt här.

Anonymous said...

Detta är min värsta mardröm att bli liggande så.

Jag skall försöka att skaffa något gift (GHB?) eller något annat bara för att ha som trygghet om man skulle åka på en stroke eller liknande.

Över till saken, er förebild Valeri Solanas har en idé om avlivningskliniker.

Det är låter som ett skämt men är allvarligt menat.

Jag skulle vilja se sådana kliniker där man skulle kunna få dödshjälp på ett seriöst och humanistiskt sätt.

Och i jämställdhetens namn även kvinnor skulle naturligtvis få slippa lidande.

Jag känner med dig och jag blir så förbannad så att jag spricker när jag läser sådant här.

För något år sedan drog politikerna in Lutfisken för de gamla i en kommun i mellansverige.

Leffe och Carl-Jan fixade ett miltärkök och ställde upp.

Själva göder sig politikerna men sparar in på sådant som betyder mycket för gamla och sjuka.

Du har väl hört att den manlige förebilden (Djup Ironi) Göran Persson söker Öfverklassavdrag.