hur skickligt feministerna krossat familjen?

Blev i kommentarerna till föregående inlägg uppmanad att skriva lite om hur skickligt feministerna krossat familjen. Antagligen menat som ett påhopp. Men visst, varför inte ta upp den tråden.

Till att börja med måste vi såklart fråga oss vad en familj är.

Enligt wikipedia: Familj är inom sociologin en grupp av individer som förenas genom släktskap. Detta släktskap är ärftligt, men kan även utsträckas till att omfatta juridiska förhållanden, som till exempel giftermål, partnerskap eller adoption.
Många menar att familjbegreppet endast omfattar blodsband, medan en del antropologer argumenterar för att blodsband bara ska förstås metaforiskt, eftersom det i många kulturer är andra kriterier än genetiska band som definierar familjförhållanden. Idag används begreppet också i ett utvidgat sammanhang för nära vänner eller kanske för inneboende. I kollektivboende pratar man ofta om "storfamiljen".

Här får man också information om ordets ursprung;
Ordet familj kommer från latinets familia, vilket inte alls hade samma innebörd då som idag. Med begreppet förstods ett romerskt hushåll, med den man som var herren i huset, "pater familias", hans fru, hans barn, slavar och boskap.

Så vad skulle då feminismen ha gjort för att krossa familjen? Jag utgår ifrån att den familjetyp vi feminister anklagas för att ha raserat är kärnfamiljen, alltså mamma, pappa, barn?

Genom att ge kvinnan samma rättigheter som män samt kontroll över sin reproduktion så kan vi självklart konstatera att kvinnan inte längre är kvar i kärnfamiljen pga ekonomiskt tvång. Då lagen numera inte ser kvinnan som mannens egendom och kyrkan inte längre uppmanar kvinnor att följa sina äktenskapliga plikter mm så visst kan man säga att man rycker mattan under fötterna för den traditionella kärnfamiljen.

Men alla andra familjer då? Och måste man leva tillsammans för att vara en familj, kan inte barnet och alla deras föräldrar mm vara en familj bara för att föräldrarna inte längre har ett äktenskapligt samliv (med varandra)?

Den "krossade familjen" feminismen antas ha skapat skulle jag säga bara krossat tvånget att stanna i relationer där man inte mår bra. Det skapar möjlighet att bygga relationer på kärlek och fri vilja. På respekt och kommunikation. Välja relationer med en eller flera personer, med eller utan sexuella inslag. Möjlighet att definiera om sig själv. För att inte tala om möjligheten att lämna en relation som inte längre är bra för att kunna finna kärlek och gemenskap någon annanstans. Att helt och hållet ta ansvar för sig själv och sina känslor.

Jag ser inget problem i det och jag skulle säga att familjen lever i olika former och storlekar. Toppen!

(Det kan såklart finnas en öppning för att ge feminismen äran för att ha krossat den religösa rörelsen familjen. I vilket fall jag måste säga att vi inte förtjänar den äran och att den tyvärr inte kan anses krossad.)

Bli en feminist supporter
Bli medlem i feministisktinitiativ, endast 300kr
Visst är det intressant?
Blogarama


Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, kärnfamilj, känslor, relationer, feminism, feminister, Feministiskt initiativ, familj, äktenskap, giftemål, respekt, barn, mamma, pappa, religion,

Mamma för en dag

På morsdag fick jag tillfälle att känna på hur det är att vara förälder fast "light". Jag passade snart 2år gammla Dennis mellan 12-17 och efteråt låg jag i trötthetskoma hela kvällen och stirrade tom framför mig. Hur orkar folk?
Det började härligt med Tunnelbana till Skärholmen. Vi sjöng gammla mora träsk dängan "klappa händerna om du är riktigt glad" och delade på ett kex. När vi kom fram till Skärholmen inbillade jag mig att Dennis skulle sitta i vagnen medan jag delade morsdags flyers. Tji fick jag.. Jag lyckades dela ut max 10flyers under hela dagen. Han skulle ner på marken och springa runt, ville hoppa i det smutsiga äckliga vattnet i fontänerna trots att vattnet var fullt med skräp! Super äckligt! =(

Efter flygbladsutdelningen gick vi och åt pizza, jag fick en ros eftersom det var morsdag. Orkade vid det laget inte protestera när folk utgick ifrån att det var mitt barn. Sitta still och äta funkade så länge han var hungrig, men tror någon att han åt sin mat? nej, han åt min mat, Veronicas mat.. skulle säkert ha försökt smaka allas mat om han bara kommit åt...

Efter maten tog vi en promenad till IKEA, min förhoppning var att han skulle somna på vägen och att jag i lugn och ro skulle kunna strosa runt på IKEA och kanske köpa en ny wok.. Men inte somnade han heller. Jag sjöng barnvisor och hade mig för att få honom att sluta försöka ta sig ur barnvagnen. Inne på IKEA var han helt vild, somnade tillslut på vägen till kassorna. Men så fort vi kom till bussen vaknade han igen. Sen studsade han runt hela hemresan och det var ett fasligt jobb bara att få honom att inte trycka på stoppknappen hela tiden. Väl hemma orkade jag knappt säga något till Frida, jag bara lämnade Dennis och gick hem. Jag damp ner i sängen så fort jag fått av mig skorna och låg sedan där som ett annat kolli hela kvällen.

Missförstå mig rätt, jag tycker barn är super söta och härliga, jag fattar bara inte hur folk orkar vara föräldrar mer än 5timmar i taget? När sover ni? Hur får ni i er mat?

Folk som väljer att skaffa barn måste antingen vara väldigt blåögda eller väldigt modiga. Varför bestiga berg utan skydsnät när man kan skaffa barn?

Jag hoppas att du fick mycket gjort Frida och att Dennis sov tillslut när han kommit hem!

Andra bloggar om: barn, familj, Fi, mamma, mors dag, Feministiskt initiativ,
http://intressant.se/intressant
Blogarama

Budskapet är tydligt: offra dig mamma

Jag har redan bloggat om hur mammorna på morsdag tackas för att de offrar sina liv och karriärer på den heteronormativa kärnfamiljens altare men när jag öppnade dagens Metro så påminns jag om att skuldbeläggandet av de mammor som låter bli aldrig vilar.

En undersökning visar att barn vars mammor går ned i arbetstid får bättre betyg. Barn vars föräldrar är skilda får även de sämre betyg. Pappans närvaro ger tydligen ingen påverkan förns under gymnasiet.

Och må så vara att det är så. Det verkar ju inte ett dugg underligt att de barn som har mammor som ägnar tiden hon kunde ha jobbat åt att tragla läxor med barnen får bättre betyg. Men det är frågeställningen som stör mig! Varför inte undersöka hur många timmar barnen får läxhjälp hemma med betygen, varför om mamman är hemma? Min mamma var mycket hemma men hon har aldrig varit mycket för att hjälpa till med läxor. Och vad gäller detta med papporna, läste de läxor med sina barn innan de började på gymnasiet? För annars är det klart att det inte spelade någon roll. Bara för att man är hemma så blir det ju inte någon läxhjälp, man måste göra det också. Inte heller underligt att en familj med tvåföräldrar har bättre förutsättningar att någon orkar hjälpa dem än en stackars ensamstående förälder som kämpar för att ens kunna försörja sin familj.

Det är alltså ambitionen att leta efter bevis på att den heterosexuella kärnafamiljen är det optimala som stör mig, för nu är budskapet "offra dig mamma" inte "stäng av tvn och hjälp barnen med läxorna"! Rubriken är som sagt "bättre betyg med mamma hemma" läs artikeln här.

Andra bloggar om: mamma, pappa, föräldrar, betyg, familj, hetronormativitet, kärnfamilj, läxor

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Mors dag

Mors dag är ett alibi som ska försöka dölja könsmaktsordningens absurda orättvisa men som misslyckas totalt och snarare gör det motsatta. En dag om året ska man pyssla om mamma, ge henne frukost på sängen och paket och på alla andra möjliga och omöjliga sätt gulla med henne. Karln i huset diskar på mors dag men vem diskar resten av året? Mors dag är dagen då vi tackar mamma för att hon utan gnäll och knot uppfyller sin del av genuskontraktet, sköter markservice och lär barnen att så ska det vara. Tack för den mamma!

Nu är ju inte just min mamma en sån mamma, min mamma är ingen bullmamma, hennes hem är inte perfekt och hon vägrar av princip stryka något annat än lucia nattlinnen. Tur för mig! Sen anser hon förstås att det finaste och bästa man kan göra med sitt liv är att skaffa egna barn.. Kanske inte lika bra, hon är inte heller direkt en kariärr kvinna eller ens en arbetande kvinna utan har glatt stannat hemma med barnen så mycket det bara har varit möjligt och suckat om hur underbart det är. Min mamma har helt enkelt starka livmodersfeministiska böjelser och anser att det bästa en mamma kan göra är att amma i flera år... Så det är både bra och dåligt.

Jag vet inte om jag vill fira att min mamma eller någon annans mamma för den delen snällt ställde upp och sköte markservice utan att ifrågasätta sin roll i så som världen vill regisera den. Jag vet inte om jag vill fira att männen runt våra mammor lät det vara så och jag vill absolut inte se hur de ger sina fruar och mammor lite blommor och en middag som tack för att de vigt sina liv åt dem.

Nej, i år ska jag fira de andra mammorna, mammorna som lämnade barnen på dagis och gick ut och jobbade oavsett om de gjorde kariärr eller inte. Jag ska fira mammorna som stod på barikaderna, åh åh tjejer mammorna, grupp8 mammorna, mammorna som tog ut skilsmässa för sitt eget och sina barns bästa, mammorna som lämnade männen som slog dem och barnen. Supermammorna! Mammorna som kanske sitter och har dåligt samvete över att de inte hinner baka bullar och vara klassmammor och göra eget julpynt... För ni ska inte ha dåligt samvete, ni är fantastiska, ni har gjort det möjligt för era barn att leva på ett annat sätt! Ni är toppen mammor!
Kämpa på!

Men ni får inga blommor, ni får det finaste jag kan ge er, ni får mitt löfte om att kämpa vidare. Jag lovar att ert hårda arbete inte ska få gå till spillo, era uppoffringar ska ej vara förgäves. Kampen fortsätter, patriarkatet ska upphöra!

Här kan ni kolla in F!s flyer till morsdag.

Andra bloggar om: feminism, mors dag, mamma, grupp 8, Åh Åh Tjejer, patriarkat
http://intressant.se/intressant