Tuesday, July 08, 2008

Fakta gör inga feminister

Här kommer talet jag höll idag på Donnersplats

För några dagar sedan blev jag tillfrågad om vad jag skulle prata om här i Almedalen, så jag satte mig ned och funderade på vilken fråga jag skulle lyfta. Vad behöver feministiskt initiativ förmedla?

Medan jag satt och gick igenom de olika sakfrågorna som vi kämpar för så insåg jag att jag vill prata med er, inte om de enskilda sakfrågorna, utan det som ligger bakom sakfrågorna. Vi hamnar allt för ofta och allt för lätt i en diskussion om siffror, statistik och utredningar. Men i sanningens namn är detta bara stödbevisning.

Varje dag anmäls ungefär 6 våldtäkter i Sverige, men det är inte därför man blir feminist.
Det skiljer ca 4000kr mellan mäns och kvinnors löner, men det är inte därför man blir feminist.

De politiska partierna är eniga om att detta är allvarliga problem, några av dem är feminister, andra inte.

Kunskapen om kvinnors underordning ger inte nödvändigtvis insikten om att den underordningen är en del av en struktur. Vissa sticker huvudet i sanden så fort man nämner ordet, andra ser att maktstrukturen finns men ser anser den underordnad andra strukturer.

För att bli medlem i eller rösta på en politisk organisation så måste man inte vara enig i vareviga sakfråga. Men man måste vara enig i grundtanken, ambitionen, strävan efter samma mål.

För oss är målet att utplåna den struktur som vi ofta refererar till som patriarkatet, vi ifrågasätter de normer som delar upp världen i normalt och onormalt, när det normala anses överordnat det andra.

För att vara feminist, för att vara Fi-väljare så måste man se att det går en rödtråd av makt genom vår tillvaro. Den finns där från när vi föds, den osynliga handen som uppfostrar oss. Det är de handlingar som kommer på oss själva med att göra, där vi utan att nödvändigtvis mena det fördelar makt efter fördomar om kön, sexualitet och etnicitet. Det är de kraven vi känner, som ingen behöver kräva, som vi känner oss tvingade att leva upp till. Det är rösten i dig som begränsar dig genom att säga att något är okvinnligt, eller omanligt. Den måttstock med vilken vi mäter och dömer oss själva och dom omkring oss

Det är för att förändra detta som man blir feminist.

Kvinnor är i högre grad än män deltidsarbetslösa, men det är inte därför man blir feminist.
Kvinnor tar ut större delen av föräldraförsäkringen, men det är inte därför man blir feminist.

Det är inte fören man ser statistiken i sin helhet, bekräftat av det viktigaste beviset, VÅR EGEN ERFARENHET genom vilken vi kan uppfatta det spindelnät av makt som vi fångats i, könsrollerna vi fastnat i.

Många ryggar inför tanken på att de är en del av denna struktur, att de har utövat makt på ett fördomsfullt sätt. Vi vill inte se att vi har blivit förtryckta, vill inte behöva stå för att vi förtryckt.
Ordet förtryck funkar lite som en munkavel för många. För om man bara fortsätter att förneka förekomsten av patriarkatet så kan det inte påverka dig, eller?
Men sanningen är att i den stund du erkänner att det finns en struktur som bidragit till din situation av förtryck och underordning, det är den stund du när du äntligen har verktygen för att göra motstånd. Och så fort du gör motstånd har du slutet vara offer och börjat vara hjälte.
De små sakerna visar sig plötsligt vara del av en helhet, fienden är inte längre osynlig, lögnerna är över och kejsaren är naken.
Att erkänna att strukturen finns är en grundförutsättning för att kunna göra motstånd.

Bara det som finns kan utplånas.

Vår jämställdhetsminister är emot trafficing men hon är inte feminist.
Och det är det som är min poäng: FAKTA gör i sig inga feminister. Våra erfarenheter, vår egen upplevelse av världen gör att alla bitar faller på plats.

Om du står här just nu och tänker ”vad pratar hon om, jag har då aldrig blivit förtryckt, jag har aldrig upplevt det patriarkat du talar om” så hoppas jag att du har rätt och gratulerar. Du om någon borde förstå mitt mål, jag kämpar för att alla ska få känna som du.

I hela världen och strukturen vi lever i är du en av få lyckliga. De flesta av oss har upplevt orättvisa löneskillnader baserat på det vi täcker över med våra underkläder. Vi har suttit på krogen och försökt förklara att nej fortfarande betyder nej. Vi har suttit vid ett matbord och plötsligt förväntats vara den som diskar, eller om man är man, vara befriad på alla såna krav och förväntningar, där blir man istället hjälte när man erbjuder sig att diska.
Vi har hört kvinnor berätta om hur lyckliga det blir när en man städat spontant, något de inte ens drömmer om att förvänta sig.
När vi var småtjejer fick vi verktygen ryckta ur våra händer, killarna fick dem nedtryckta i sina. Barbie och rosa var en del av livet innan vi ens visste att vi fanns.
Rosa för flickor och blått för pojkar. Förväntningar vi bär med oss hela livet.

När man ser strukturen bakom alla fakta, när man bestämt sig för att förändra den, då är man feminist.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

5 comments:

Engraved said...

Mycket bra tal, Linnéa. :)

meta said...

Vilket bra tal!!! :D

Marita said...

Otroligt bra!

Länkar från vår FemiVG-sida.

/Marita, Trollhättan

Anonymous said...

"Varje dag anmäls ungefär 6 våldtäkter i Sverige".

Den intressanta siffran är hur många som döms. En anmälan kan ju visa sig vara felaktig, falsk etc.
Så är antalet anmälningar en vettig siffra att ta upp? Nej.

Engraved said...

On the contrary, anmälningarna är viktiga att ta upp. Det visar på hur många ofredanden som sker och framförallt på hur osäkra kvinnor känner sig ute. Visst, en anmälan kan visa sig vara felaktig. (Ex. ej våldtäkt men väl sexuellt ofredande...) Men å andra sidan är det även horder av anmälningar som är rätt hela vägen men där förövaren ändå slipper undan. Vilket i sin tur skapar en större otrygghet.