Från kaos och förtvivlan till spirande hopp

Jag tycks vara dömd att råka ut för mystiskt jobb-strul. I nuläget är det mitt akuta behov av att byta brukare. Parallelt med att min nuvarande arbetsgivare letar efter möjligheter att omplacera mig kontaktade jag min gamla arbetsgivare Östermalms stadsdelsförvaltning för att se om de hade lite timmar att fylla ut med tills något lämpligt kunde hittas så att jag kan fortsätta med världsliga ting som att betala hyra, äta och överleva i allmänhet. Och just nu så ser det ut som att det skulle kunna gå att lösa. Men jag är rädd för att ropa hej förtidigt, allt är inte bokat och spikat än men jag ska gå ett intropass på fredag, ser fram emot det =)

Har under de senaste tre veckorna försökt att ta det lungt och bara lita på att min nuvarande arbetsgivare ska hitta något, och jag har litat på att de försöker hitta ngt, jag har bara misströstat kring hur fort de kan hitta något och hur långt åt tjotahejti man ska behöva åka. Just nu finns det en hel del möjligheter att på jobb i Vallentuna, kruxet är att det tar mig mellan 1h 15min till 1h 30min att åka dit. Roslagsbanan går dessutom inte så ofta.
Jag har helt enkelt haft lite ångest, jag är ganska fäst vid överlevandet i allmänhet...

Jag har ändå en väldigt öppen inställning, jag vill gärna fortsätta som samordnare eftersom jag då får intressanta arbetsuppgifter av mer administrativ karaktär och om jag kan få det kan jag tänka mig att åka längre än vad jag kan som enbart personlig assistent. Så just nu sitter jag här och är öppen för förslag samtidigt som jag försöker pussla ihop en försörjning i väntan på ett sådant.

Försöker att fokusera på det positiva, de nya erfarenheterna, spänningen, utmaningen, allt detta går och kommer att gå mycket bättre när min kalender är fullbokad med arbetspass för slutet av augusti-september.

Andra bloggar om: jobb, pengar, stress, söka jobb, arbetslöshet, anställning, omplacering

http://intressant.se/intressant
Blogarama