Underliga nöjen

Jag kommer på mig själv med att finna underhållning i vissa saker som man kanske inte väntar sig av mig, som språkspalten i SvD.
Idag handlar det bl.a. om huruvida man ska skriva idag eller i dag. Själv skriver jag idag, men tydligen får man välja bara man är konsekvent.

Det underliga i att finna nöje i saker som språkspalter kanske inte är uppenbart om man inte vet att jag själv har stora svårigheter att stava rätt, att jag aldrig har koll på när det ska vara stor bokstav, att jag inte riktigt vet när man ska skriva kolon eller semikolon samt att jag särskriver eller ännu värre skriver ihop ord som absolut inte ska sitta ihop.
Vanligtvis får jag kommentarer som "det ser du ju/Hör du ju att det ska skrivas såhär" men det gör jag faktiskt inte. Jag vet inte vad det beror på, antingen så rör det sig om väldigt mild dyslexi eller så är det ett resultat av att jag flyttade 2ggr under mellanstadiet och därmed gick varje årskurs på ett nytt ställe. I 4an så fokuserade vi på att lära oss att skriva och tycka att det är roligt, i 5an hade de haft all stavning i 4an och skulle nu fokusera på att skriva och i 6an så hade de klarat av båda dessa ting och fokuserde på att skriva om vettiga saker...
I vilket fall så resulterar detta i att jag skriver bra med stavar som en kratta. Jag vet inte om språkspalten hjälper mig att stava bättre eller om det bara känns skönt att andra också har stavningsdilleman.

Läs även andra bloggares åsikter om språk, stavning, ord, dyslexi

http://intressant.se/intressant
Blogarama