Friday, April 06, 2007

Vem får vara privat?

När jag kommer hem ligger det telefonkataloger i trappen. Jag hämtar aldrig några kataloger, om jag verkligen behöver ett nr finns det ju på nätet. Men katalogerna får mig att undra, för vem listar vi Sveriges befolkning och delger resten av Sverige om det? Genom att skriva in mitt namn på eniro får man inte bara veta var jag bor och mitt hemnr utan även när jag fyller år!

Om man inte vill att hela världen ska kunna komma hem till dig oinbjuden så måste man betala, betala för hemligtnr och för att slippa få sina uppgifter utkastade över hela världen. Jag kan tycka att det är fel, det borde vara tvärt om. Om jag vill lägger jag ut mina uppgifter på internet, annars slipper jag.

När man jobbar politiskt funderar man ofta på att skaffa skyddade uppgifter. Varför? Mja, det finns en hel del konstiga människor därute och folk som jobbar mot förtryck har en tendens att ju bättre de lyckas även bygga upp en stor skara människor som inte drar sig för våld i sina försök att stoppa en. Folk blir även i Sverige mordhotade och mördade för vad de står för, särskilt om det syns och hörs vad de tycker och tänker.

Inte ska man behöva betala för att få vara privat? Var jag bor är en ensak som rör staten, mina arbetsgivare samt familj och vänner. Alla andra borde låta sig nöja med mitt mobilnr och chansen att en dag i framtiden få adressen av mig personligen.

Om man inte har råd att betala denna extra summa sitter man verkligen i klistret. Utrymmet för att engagera sig krymper om vår möjlighet att vara trygga från antidemokratiska våldsverkare är en kostnadsfråga. Hur ska de mest utsatta kunna artikulera sitt motstånd om de hotas i sina egna hem? Hur många törs? En handfull modiga, underbara, övertygade. Resten är "skrämda till tystnad", även om de aldrig har tänkt på det.

8 comments:

Samuel said...

Det är himla sant - vart är vi på väg? Lätt att få sånna sjuka bilder i huvudet hur någon bara bestämmer sig efter att ha sett en på torget eller så. Enda sättet är nog att typ inte tänka på det. Vill någon få reda på nått så får de det ändå kanske. Säpo bryr sig bara om kungen. =)

LenaK said...

Just because you're paranoid - doesn't mean their not after you.

Kurt Cobain

Mikael said...

Är du säker på att hemligt nummer kostar pengar? Jag har det, men har inte tänkt på att någon extraavgift plockas ut. Kolla upp om det beror på vilket telefonbolag, ex. På hemtelen har jag telia och på mobben vodafone. Jag är inte säker, men jag tror inte jag betalade något extra.

Det tar några dagar innan man plockas bort från eniro sedan man ringt och bett om skyddat nummer, men sedan är det borta från alla liknande sidor.

Håller med dig om att det är för jävligt att man känner att man måste skaffa skyddat, men i dessa dagar... Behövs det tydligen.

En sak man inte kommer undan är alla sidor som lämnar ut en massa personuppgifter mot en mindre kostnad. Där kan man få personuppgifter via en sms-tjänst där lön, arbetsgivare, ev. skulder osv. avslöjas. Fullkomligt vansinnigt, men personuppgiftslagen verkar vara för klent konstruerad för att täcka in sådant.

Kanske någonting att plocka in i politikdokumentet? Det finns gott om feministiska aspekter på varför personuppgifter ska skyddas ju.

tiarafeministen said...

Ja, sannerligen borde detta vara något för politikdokumentet. Man ska inte behöva ett domstolsbeslut för att få vara lite hemlig. Många lever under hot och i rädsla. Möjligheten att flytta och inte vara lätt att hitta borde vara möjlig för fler.

Om det kostar pengar nu vet jag ej 100% men för några år sedan satt jag och en vän och diskuterade om hon hade råd att betala för hemligtnr. Kan det inte vara så att vi pratar om olika saker, man kan säkert få så att nr inte syns i displayen när man ringer gratis men man skyddas då inte för att få ut det på eniro mm.

Mikael said...

Jag tycker absolut att rätten till skyddade uppgifter borde lyftas till diskussion internt i F!.

Varför är det exempelvis norm att uppgifterna ska vara tillgängliga för allmänheten? Det borde väl vara mer rimligt att uppgifterna inte publiceras föränn man tillfrågats om det, liksom.

Visst finns både funktionen att nummer inte syns i display och att numret och andra uppgifter inte finns tillgängliga på eniro, hitta.se osv. men jag tror faktiskt inte att det kostar pengar, något av det (mer än ev. avgift som operatören tar i telefonuppringningstid, som i och för sig kan bli lång då det alltid är kö på sådana där ställen).

Sen håller jag såklart verkligen med dig om att det är för jäkligt att det är så svårt att få hemliga uppgifter (att bli kvar-skriven, heter det, tror jag). Kanske ännu värre är det att det är så otroligt svårt att få ett besöksförbud till skott. Där snackar vi verkligen säkerhetsfråga. Men på just den punkten är vårt politikdokument redan bra, tycker jag.

tiarafeministen said...

Visst är det så. Kanske ska sätta oss redan nu och fila på ett förslag till nästa kongress? Förberedelser är A och o. =)

Mikael said...

Absolut!

jeppe said...

Enligt Telias hemsida:

"Hemligt nummer är en kostnadsfri tjänst som innebär att uppgift om ditt nummer inte lämnas ut, inte heller till katalog- och nummerupplysningsföretag. Motsvarande tjänst finns även för mobiltelefoni.
För att ändra från hemligt till synligt nummer behöver vi få en skriftlig begäran via brev eller mot uppvisande av legitimation i butik."

Men det tar ju en stund innan en trillar ur alla system...

Jag kommer också ihåg att det kostade pengar förut. Jag tror att det har blivit gratis i och med att de flesta har nummerpresentatörer idag.