Den sista kvinnan från Ur

Igår läste jag boken den sista kvinnan från Ur av Anita Goldman. Jag älskar att läsa romaner baserade på bibeln. Det är intressant och samtidigt på gränsen till att häda.
Boken hade ett otroligt läskigt driv som endast bröts upp av de böner till/monolger till Gud som då och då dyker upp. En sån där bok som man ganska snart får en fysisk upplevelse av att läsa. Läskigt!

Det är även en otroligt jobbig läsning med genusglasögon. Sara från Ur tror fortfarande på hedniska gudar och vill inte foga sig under Guds hårda och oförsonliga lag. Gud straffar henne med barnlöshet. Inte fören hon ger upp, blir nedbruten till stof låter Gud henne föda barn. Guds syn på kvinnan är verkligen att hon ska tiga och ta emot, i allt foga sig efter sin make. Under vissa delar mår jag fysiskt illa. Historien i sig kunde jag ju redan, den har hon inte ändrat i, hon har bara gjort figurerna mänskliga och det gör att man aldrig lider av att veta hur det slutar.

En annan författare som på ett underbart sätt tar sig friheter mot bibliska figurer är Marianne Fredriksson. Jag gillar verkligen Enligt Maria Magdalena, detta var den första boken jag läste av henne och den visar en otroligt mänsklig Jesus som har lustar och kval och som inte alls tycker om att behöva offra sig för mänskligheten. Maria Magdalena framställs ju ofta bara som en fallen kvinna som räddats av Jesus, men här blir hon Jesus älskarinna och framställs som en vettig människa, inte alls klandervärd.
Marianne Fredriksson har även skrivt böcker om Adam och Eva, Noak mf, min favorit var alltid Noreas saga. Men de är alla bra.
Marianne Fredriksson har också ett sätt att skriva som jag reagerar rent fysiskt på. Det sätter sig liksom i ryggraden och gör det omöjligt att sluta läsa. Böcker som påverkar mig på detta sätt behöver inte vara av god kvalitet eller något jag sedan skulle rekomendera andra att läsa, det är snarare något i hur man skriver som gör det...

Nu är jag lite sugen på att läsa Anita Goldmans bok Guds älskarinnor

Läs även andra bloggares åsikter om Adam och Eva, Anita Goldman, bibeln, böcker, den sista kvinnan från ur, enligt maria magdalena, författare, gud, känslor, läsning, marianne fredriksson, Noreas saga, religion, roman, tro

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Vart ska vi be folk att dra..

.. nu när danskarna ska avskaffa helvetet.

Jag är visserligen inte troende men jag måste säga att det verkligen är dags. Vi lever i en tid när man inte kan skrämma folk till tro, det är snarare en mutningstid, lite som moderaternas politik. Ge folk snabba lösningar, "tro på gud, kom till himlen" eller " rösta på moderaterna få 1000kr mer i plånboken".

När min 9år yngre syster var ca 6-7 år hade min bror hotat henne med med helvetet för att få henne att göra vad det nu var han ville och en dag påväg hem från bussen smög hon in sin lilla hand i min och frågade "nea, är det sant att jag kommer att komma till helvetet när jag dör?", hon var panikslagen, jag vet inte riktigt hur Rickard utmålade helvetet men han skrämde uppenbarligen skiten ur henne. Så jag fick ägna resten av vägen hem med att förklara att helvetet inte finns. Problemet var att hon ville veta vad som händer istället. Så tillslut efter att jag försökt förklara att ingen verkligen vet så berättade jag vad jag tror "antingen så får man ett nytt liv eller så blir det bara svart". Det verkade lugnt sen men hon höll mig i handen hela vägen hem.

Edit
Länken som låg här funkar uppenbarligen inte, HÄR kommer en ny länk till sidan där personen som har pratat med DN skriver. Han heter Jacob Holm och har skrivit ett flertal inlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om religion, tro, kristendom, död, moderater, himmelen, helvetet,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Nya direktiv för sjukskrivningar skrämmer mig

Jag vet att det ska göra det mer rättvist, att det ska bli bättre, enklare, mm men jag är skraj.
Jag vill inte se dessa nya regler användas emot människor. Och vadå en vecka, max två för ryggskott? Som det ser ut i vården idag har man inte nödvändigtvis fått en tid på vårdcentralen vid det laget. Måste inte kraven matchas med hjälpen man får??

För det kan ju inte vara rimligt att man varken ska få hjälp eller sjukskrivning? Och vem ska hitta ett jobb som jag kan utföra efter mina skador?

Nej tack, jag vet att tanken är god men jag har tappat tron.

Läs mer i DN eller förfasas över att kvaliteten på vården sjunker...

Andra bloggar om: jobb, hälsa, sjukintyg, sjukskrivna, sjukdom, regler, tro, vård,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Religion på radio

När jag avlöser i Globens spärr och står och kontrollräknar min kassa inser jag att radion som står på sänder en kristen gudstjänst. Kanske inte helt oväntat på kristi himmelfärd men jag var inte beredd på att komma i kontakt med det.
Religion är något man oftast inte kommer i kontakt med om man inte själv är troende eller uppsöker det av tillfällig eller mer permanent anledning.
Jag spenderade en hel del tid i kyrkan under min konfirmation, men det var en intensivkonfirmation över sommaren så över tid var det ganska lite religion. Min familj är lite mer gröna vågen / new age, där är tro mer en slags ”tänk positivt” mantra kombinerat med lite karma. Farmor har visserligen broderade bibelcitat överallt och Mormor hade bilder av Jesus överallt och pendlade frukt men det var ändå inte en tro som vi förväntades ta del av, inga riter eller ritualer.
Ibland zappar man förbi lite religion på tv, gudstjänster på svt och öppna kanalen men det är ju ingenting man stannar upp och tittar på.

Fast häromdagen så gick jag faktiskt in i en kyrka, jag gillar kyrkor när de är tomma, det är så svalt och lugnt och fridfullt. Ingen präst som mässar bara tystnad. I dagens samhälle är tystnad en bristvara, inte ens i sitt eget hem är det helt tyst, elementen susar, grannarna spelar musik, folk på gatan, människor som pratat. Men i kyrkan är tystnaden nästan kompakt men ändå inte tryckande. Man kan höra sig själv tänka, eller bara låta bli att tänka. Jag brukar tända ljus, ett för mormor och ett för morfar, ingen tar illa upp om man sitter i en kyrka mitt i veckan och saknar så att det gör ont, där är allt ok.

Kanske är det därför jag inte har gått ur Svenska kyrkan fast min tro är svagare än svag och knappast renlärig utan en salig blandning av new age, ateism och världsreligionerna. Jag vill ha kvar kyrkorna som ett allmänt rum, en plats som är öppen för folk att bara kliva in i och sitta en stund och tänka på ingenting. Prästerna klarar jag mig utan.

Jag bytte snabbt kanal till P3, efter 5 minuters gudstjänst var min kvot av svavelosande bibelcitat fylld. Jag orkar inte med moralkakor oavsett om de bakades av Gud eller Anna Skipper.

Andra bloggar om: religion, radio, tro
http://intressant.se/intressant