Sjunger Garbage, på en av skivorna jag nyligen överförde till datorn. Och det känns jävligt relevant just nu.
Jag jobbar som alla vet förmycket. Idag har jag funderat på om jag trots tidigare betänkligheter ska ha reklam på bloggen. Skulle inte skada att tjäna lite extra pengar på något jag ändå gör.
Jag tror det var Mae West som sa typ "kom på vad du är bra på och sedan hur du kan tjäna pengar på det". Och just nu så tänker jag att hon har en jävligt bra poäng. Om det är något jag borde tjäna pengar på är det att göra det jag är bra på. Sen är jag visserligen redan superduper bra på mina nuvarande jobb. Men det betyder inte att jag inte skulle gå över lik för ett mer stimulerande yrke. (eller ja, gå över lik kanske är en överdrift.. men jag skulle nog göra en hel del).
Har idag jobbar 15h i sträck och försöker verkligen att fortsätta andas... Vad skulle man inte ge för 6h arbetsdag?
Läs även andra bloggares åsikter om jobb, sömn, sömnbrist, arbete, 6h arbetsdag, musik, skivor, reklam, pr,
Showing posts with label 6h arbetsdag. Show all posts
Showing posts with label 6h arbetsdag. Show all posts
Monday, March 17, 2008
Wednesday, October 03, 2007
kanelbullar och tentaångest
Idag är det kanelbullens dag, jag funderar på om jag ens har tid att köpa en kanelbulle...
Just nu jobbar jag så mycket att jag knappt kan andas, jag känner mig lite klaustrofobisk i mitt liv, jag får inte plats för att det är så mycket annat som trycker och klämmer.
Tentan ska jag börja skriva idag, har nu läst om det mesta, kan fortfarande inte påstå att jag förstår allt, frågan är: gör ngn annan det? Fejkar de bara eller har de verkligen greppat alla dessa teoretikers knepiga tankar? Jag avundas mina kursare och deras superhjärnor...
På måndag ska jag gå i ide, det verkar vara det enda rätta!
Mikael ringde igår och frågade hur det går ihop att jobba så här mycket när man kämpar för 6 timmars arbetsdag. Jag sa såklart att jag kämpar för att förändra världen, inte låtsas att världen är en plats den inte är eller att saker funkar som i visionen när det inte är så.
Om jag jobbade 6h/dag 5dagar i veckan nu så skulle jag:
1. ha fått ett nytt jobb
2. Antagligen inte tjäna nog med pengar ( om man utgår från min nuvarande timmlön).
Alternativt så skulle jag ha dött och hamnat i himmelen.
Andra bloggar om: sömn, jobb, skola, tenta, plugga, arbete, 6h arbetsdag, stockholms universitet, studentekonomi,
http://intressant.se/intressant
Blogarama
Just nu jobbar jag så mycket att jag knappt kan andas, jag känner mig lite klaustrofobisk i mitt liv, jag får inte plats för att det är så mycket annat som trycker och klämmer.
Tentan ska jag börja skriva idag, har nu läst om det mesta, kan fortfarande inte påstå att jag förstår allt, frågan är: gör ngn annan det? Fejkar de bara eller har de verkligen greppat alla dessa teoretikers knepiga tankar? Jag avundas mina kursare och deras superhjärnor...
På måndag ska jag gå i ide, det verkar vara det enda rätta!
Mikael ringde igår och frågade hur det går ihop att jobba så här mycket när man kämpar för 6 timmars arbetsdag. Jag sa såklart att jag kämpar för att förändra världen, inte låtsas att världen är en plats den inte är eller att saker funkar som i visionen när det inte är så.
Om jag jobbade 6h/dag 5dagar i veckan nu så skulle jag:
1. ha fått ett nytt jobb
2. Antagligen inte tjäna nog med pengar ( om man utgår från min nuvarande timmlön).
Alternativt så skulle jag ha dött och hamnat i himmelen.
Andra bloggar om: sömn, jobb, skola, tenta, plugga, arbete, 6h arbetsdag, stockholms universitet, studentekonomi,
http://intressant.se/intressant
Blogarama
Labels:
6h arbetsdag,
arbete,
jobb,
plugga,
skola,
sömn,
stockholms universitet,
studentekonomi,
tenta
Wednesday, May 09, 2007
Man jobbar men varför...
Jag tror att vi iband glömmer bort varför vi jobbar. I gårdagens metro skriver en krönikör om hur vi alla måste tycka att det är roligt att jobba eftersom jobb inte längre är en fråga om försörjning som hela ens liv och identitet. Erika är frilansjournalist, en mycket duktig frilansjournalist men alla är inte som Erika och alla kan inte få vara som Erika. Det finns ett antal jobb som bara måste göras, sopor måste tömmas, dementa måste vårdas, handikappade måste tas om hand. Ingen av dessa jobb bör bli någons identitet eller utgöra det viktigaste i deras liv. De måste finna meningen med tillvaron någon annanstans. Kanske kan de hitta den i sin familj, sina vänner eller sina fritidsintressen.
För vem ska göra allt skitgöra om alla ska ha kul på jobbet? Jag tror att vi måste acceptera att alla inte kan få ett jobb som kan uppfylla alla deras behov och ge dem tillfredställelse och mening. För vem ska ta hand om våra avlopp, rensa våra kloaker, tömma våra sopor, vårda våra gammla medan alla springer omkring och älskar sina jobb?
Eller detta med att älska alla våra arbetskamrater och slippa resten, är det realistiskt? Faktum är att det inte verkar vara så illa som det är nu, de flesta -har jag hört - träffar t.o.m. sin partner via jobbet, när man flyttar till en ny stad är jobbet ofta platsen där man skaffar sina första vänner. Sen måste man kunna jobba även med folk man inte älskar. Varför tror du man får betalt? Vi är få som är så lyckliga att vi kan ägna oss åt vår hobby med våra vänner och sen även få betalt.
Visionerna är vackra men de går inte att genomföra på alla arbetsplatser.
Självklart tycker jag att man ska plugga, söka nya jobb, kämpa, stå ut med sitt jobb och gärna trivas där. Men om man bara jobbar för att försörja sig och sin fritid kanske långvården känns ok!
Utbrändhet skapas inte av att jobbet är tråkigt utan oftast av att man går upp i jobbet (alltså gillar jobbet förmycket) eller känner att man inte kan förändra sin situation på jobbet. Men inte själva tristessen.
För Erika, vet du vad? Vissa saker måste faktiskt göras! Och allt kan inte göras på det sätt man själv föredrar.
Som personlig assistent måste man ibland göra saker på brukarens sätt trots att det egna sättet är mer effektivt, ska man istället köra över brukaren? Det kanske inte är optimalt men det finns andra sätt att göra att man inte fastnar i utbrändhetsfällan. Sätt som är ömsesidigt respektfulla.
Sen tycker jag att vi ska dela på bördan genom att införa 6 timmars arbetsdag, för att alla förtjänar en meningsfull fritid.
Andra bloggar om: arbete, jobb, metro, 6h arbetsdag,
http://intressant.se/intressant
För vem ska göra allt skitgöra om alla ska ha kul på jobbet? Jag tror att vi måste acceptera att alla inte kan få ett jobb som kan uppfylla alla deras behov och ge dem tillfredställelse och mening. För vem ska ta hand om våra avlopp, rensa våra kloaker, tömma våra sopor, vårda våra gammla medan alla springer omkring och älskar sina jobb?
Eller detta med att älska alla våra arbetskamrater och slippa resten, är det realistiskt? Faktum är att det inte verkar vara så illa som det är nu, de flesta -har jag hört - träffar t.o.m. sin partner via jobbet, när man flyttar till en ny stad är jobbet ofta platsen där man skaffar sina första vänner. Sen måste man kunna jobba även med folk man inte älskar. Varför tror du man får betalt? Vi är få som är så lyckliga att vi kan ägna oss åt vår hobby med våra vänner och sen även få betalt.
Visionerna är vackra men de går inte att genomföra på alla arbetsplatser.
Självklart tycker jag att man ska plugga, söka nya jobb, kämpa, stå ut med sitt jobb och gärna trivas där. Men om man bara jobbar för att försörja sig och sin fritid kanske långvården känns ok!
Utbrändhet skapas inte av att jobbet är tråkigt utan oftast av att man går upp i jobbet (alltså gillar jobbet förmycket) eller känner att man inte kan förändra sin situation på jobbet. Men inte själva tristessen.
För Erika, vet du vad? Vissa saker måste faktiskt göras! Och allt kan inte göras på det sätt man själv föredrar.
Som personlig assistent måste man ibland göra saker på brukarens sätt trots att det egna sättet är mer effektivt, ska man istället köra över brukaren? Det kanske inte är optimalt men det finns andra sätt att göra att man inte fastnar i utbrändhetsfällan. Sätt som är ömsesidigt respektfulla.
Sen tycker jag att vi ska dela på bördan genom att införa 6 timmars arbetsdag, för att alla förtjänar en meningsfull fritid.
Andra bloggar om: arbete, jobb, metro, 6h arbetsdag,
http://intressant.se/intressant
Tuesday, April 17, 2007
koffein
Idag intog jag min första dos koffein vid 12tiden. Det är sent för att vara jag.
Jag dricker sällan kaffe, min stressmage orkar inget med så mycket syra. Oftast blir det cola, inget light tjafs utan en riktig sockerbomb. Jag har inlett cola-avvänjning vid många tillfällen men aldrig lyckats. Kombinationen koffein/socker är svårslagen.
Oftast drar jag ner i en månad, kanske t.o.m. lyckas lägga av helt innan jag faller tillbaka. Anledningen till att jag faller tillbaka är alltid arbete, betalt eller ideelt.
Detta är en av anledningarna till att 6h arbetsdag är ett så viktigt politiskt krav. Folk pratar gärna om fettma och hur skadligt det är och de skyller alltid på att vi rör oss mindre och sitter mer. Sällan pratar vi om hur vi löpandeband äter godis för att ens orka jobba och prestera i den takt vi förväntas, för att orka verka pigga och glada när vi sovit dåligt och arbetsplatsens syre aldrig räcker. Vi dricker cola, kaffe med socker eller svart te med socker framför datorn på jobbet utan att någon blinkar. Att missbruka socker och/eller koffein är inget vi reagerar på, det är allt för vanligt.
Men varför måste vi orka då? Eller skapa en massa nya jobb för att sysselsätta alla arbetslösa istället för att slå två flugor i en smäll genom att dela på jobbet? Om vi genomför 6h arbetsdag kommer fler få jobba samtidigt som vi blir fler som delar på bördan.
Detta i kombination med en flexibiltet där man kan välja att jobba 6hx5dagar eller kanske jobba längre pass men bara 3 eller 4 dagar per vecka lite beroende på vad som funkar i ens liv och på ens arbestplats. Jag skulle lätt välja att jobba 10hx3dagar minst varannan vecka om jag fick välja.
Och om man som chef ser hur ens arbetstagare knarkar koffein och socker för att kväva gäspningarna kan man föreslå kortare men fler dagar som alternativ till missbruket. För att inte tala om att vi får mer tid till att röra på oss.
Jag dricker sällan kaffe, min stressmage orkar inget med så mycket syra. Oftast blir det cola, inget light tjafs utan en riktig sockerbomb. Jag har inlett cola-avvänjning vid många tillfällen men aldrig lyckats. Kombinationen koffein/socker är svårslagen.
Oftast drar jag ner i en månad, kanske t.o.m. lyckas lägga av helt innan jag faller tillbaka. Anledningen till att jag faller tillbaka är alltid arbete, betalt eller ideelt.
Detta är en av anledningarna till att 6h arbetsdag är ett så viktigt politiskt krav. Folk pratar gärna om fettma och hur skadligt det är och de skyller alltid på att vi rör oss mindre och sitter mer. Sällan pratar vi om hur vi löpandeband äter godis för att ens orka jobba och prestera i den takt vi förväntas, för att orka verka pigga och glada när vi sovit dåligt och arbetsplatsens syre aldrig räcker. Vi dricker cola, kaffe med socker eller svart te med socker framför datorn på jobbet utan att någon blinkar. Att missbruka socker och/eller koffein är inget vi reagerar på, det är allt för vanligt.
Men varför måste vi orka då? Eller skapa en massa nya jobb för att sysselsätta alla arbetslösa istället för att slå två flugor i en smäll genom att dela på jobbet? Om vi genomför 6h arbetsdag kommer fler få jobba samtidigt som vi blir fler som delar på bördan.
Detta i kombination med en flexibiltet där man kan välja att jobba 6hx5dagar eller kanske jobba längre pass men bara 3 eller 4 dagar per vecka lite beroende på vad som funkar i ens liv och på ens arbestplats. Jag skulle lätt välja att jobba 10hx3dagar minst varannan vecka om jag fick välja.
Och om man som chef ser hur ens arbetstagare knarkar koffein och socker för att kväva gäspningarna kan man föreslå kortare men fler dagar som alternativ till missbruket. För att inte tala om att vi får mer tid till att röra på oss.
Subscribe to:
Posts (Atom)





