Sjuk tiarafeminist

Mår pyton. Utöver den generella tröttheten och utarbetadheten så är jag nu magsjuk...

Glädjer mig dock åt att summan på mitt adsense konto nu uppnått över 70dollar...

Sover mest och försöker krya på mig!

Bli en feminist supporter
Bli medlem i feministisktinitiativ, endast 300kr
Visst är det intressant?
Blogarama

Feber eller när är man tillräckligt sjuk

Jag är en typisk arbetsnarkoman. Jag sjukskriver mig när jag börjar se svarta prickar framför ögonen eller febern gör mig så yr att jag inte kan stå upp och inte en sekund innan. På något sätt brukar jag med ren viljekraft tvinga mig själv att inte bli för sjuk. Utom när jag är ledig och äntligen har tid att vara sjuk, då brakar helvetet lös.

Som om inte det var nog så är jag mycket skeptisk till om jag trots allt är sjuk nog. Kan jag släpa mig till coop för att köpa mat, är jag verkligen sjuk nog? Om jag sover halva dagen och sen orkar diska, är jag verkligen sjuk nog?

Alla kan se att det är ett ohälsosamt beteende men vad gör man? Just nu ligger jag hemma med feber och funderar på att handla juice och annat hälsosamt, men om jag orkar det finns det en risk att jag resten av dagen känner mig usel för att jag inte jobbar, jag har ju trots allt "bara" feber och ont i halsen?

Suck på mig!

Bli en feminist supporter
Bli medlem i feministisktinitiativ, endast 300kr
Visst är det intressant?
Blogarama

I denna artikel kan ni läsa lite om fler knäppisar som inte sjukskriver sig... Kolla även in denna diskussion

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, sjuk, sjukdom, näring, mat, feber, sömn,

Vem sa dålig arbetsmoral

Vanligtvis är det en tröst när man inser att man inte är ensam men när jag läser i min morgon metro om alla Unionen anslutna som går till jobbet när de är sjuka känner jag bara en stor sorg för hela mänskligheten.

Anledningen till att vi går till jobbet är för att vi inte anser oss ha tid att vara sjuka. Hur många av er har hört mig säga det?

Olika jobb funkar ju på olika sätt. I spärren t.ex. så om jag blir sjuk så kan någon annan gå in och göra mitt jobb så att när jag kommer tillbaka så kan jag jobba som vanligt. Min sjukdom påverkar ju inte min arbetssituation i det läget. Som samordnare däremot så är det lite knivigare. Här är det nog samma som för unionens medlemmar. Alltså att om vi stannar hemma från jobbet så ligger allt vi skulle ha gjort på hög när vi kommer tillbaka. Vi får alltså fortfarande göra jobbet. Ingen går in för oss om vi inte är sjuka väldigt länge. Och om det är verkligheten så väljer man ofta att gå till jobbet med feber istället för att nästa vecka tvingas jobba dubbelt så mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om arbete, sjukskrivna, sjukdom, jobb,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Skrämselpropaganda

Jag har tidigare fått lite skäll för att jag varit skeptisk till att landstinget ska betala för livmoderhalscancervaccin som vi inte vet om de är så bra när det finns så många sjuka som vi vet att vi kan behandla där resurserna inte räcker.

Nåväl, jag måste erkänna att jag hellre ser landstinget betala än att privatpersoner skräms till att lägga massor med pengar (som de kanske inte ens har) på att köpa dem.

Jag läser i blaskan att läkemedelsföretaget Sanofi Pasteur MSD har skickat ut direktadresserad reklam till 16åringar. Hur omoraliskt är inte det? De hävdar att det var en miss och att breven skulle vara adresserade till målsman men jag tycker det är ganska illa det med.

Jag blir alltid lika förbannad när folk skickar hem post till mig för att berätta att jag snart kommer dö i en farlig sjukdom.

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, vaccin, medicin, landsting, vård, sjukdom, sjukvård, cancer,
http://intressant.se/intressant
Blogarama

Två miljarder sätt att vara döende på som du inte visste om..

.. Kan du vara drabbad?

Jag är så trött på dessa rubriker och löpsedlar. Ny mytisk sjukdom, 30 000kan vara drabbade osv.. Som att det inte finns nog med hypokondriker i detta land. Jag säger inte att man inte ska skriva om det men det behöver inte blåsas upp i orimliga proportioner. Det sker saker i politiken och i världen varje dag. Det finns massor av intressanta människor som gör stora insatser i samhället, katastrofer som sker och politiska beslut som tas. Det är det ingen som blåser upp.

Sensationslystnad och lösnummerhets gör journalistiken urvattnad och ointressant. Hur ska man kunna ta en tidning på allvar när rubrikerna påminner om rubrikerna på se och hör?

Igår var det magsår du inte visste att du hade i Aftonbladet
Var femte svensk lider av yrsel
tusentals svenskar lider av diabetes utan att veta om det

Suck!

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, media, sjukdom,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Min vanvårdade farbror Erik

I torsdags dog farbror Erik, han var faktiskt inte min farbror utan han är min farfars bror men hela släkten kallar honom farbror ändå. Han levde sina sista år på ett vårdhem i Solna som drivs av företaget attendo care, i höstas åkte han in på sjukhus för att han inte hade ngt blod i kroppen. Det visade sig att han inte ätit ordentligt på flera veckor. Han kan inte äta vissa saker, eller ja ska man vara ärlig så är det ganska många saker han inte kan äta. De serverade ändå mat han inte kan äta och när han inte åt det så gav de honom bara en smörgås. Han blev mycket sämre efter den händelsen.

När han väl dog var det inte hans kropp som gav upp av ålder utan ett slarvfel från en sköterska, en felmonterad kateter ledde till en infektion som dödade honom.

Pappa berättade det idag. Jag frågade om de redan hade hunnit anmäla händelsen, men han tyckte inte att det var någon idé, att det inte skulle göra någon skillnad. Sånt gör mig så ledsen. Tron på rättvisa och upprättelse är så liten att man inte ens bryr sig om att anmäla. Jag krävde att vi skulle anmäla, om inte annat för att visa att vi inte tänker låta oss bli nedtrampade, att vi kämpar och säger ifrån. Vi kan ju inte bara vika oss i vanmakt.

Jag fick också veta att faster Märtha (som är Eriks syster) skickat upp bullar och grejer som han aldrig fått, personalen hade tydligen ätit upp dem.

Min morfars största rädsla när han blev gammal var att hamna på vårdhem, han hade läst om vanvården, om att man betalar för eget rum men egentligen så är det bara ett draperi in till personen brevid. Och han var rädd, verkligen jätterädd. Så när han fick prostatacancer och inte kunde bo själv längre byggde vi om en del av ladan till en lägenhet så att han kunde bo nära oss och slippa hamna på hem. (världens största kvinnofälla bdw).
Han bodde där tills en misslyckad operation gjorde att han aldrig kunde lämna det sjukhem som egentligen bara skulle vara tillfälligt. Då hade han gett upp, operationen var hans enda chans att kunna gå igen och han tappade sugen och blev aldrig bättre.
Om man vill ha någon tröst så var institutionen han låg på bra, han hade eget rum och personal omkring sig. Det jobbigaste var att han inte fick duscha så ofta... Han kände sig ganska äcklig, han hade alltid varit noga med sitt yttre och luktat gott, varit välklädd, välkammad osv.

Men borde det inte vara en rättighet när man blir gammal, inte bara att få korrekt vård utan även att få göra något så enkelt som att få duscha en gång om dagen?

Nej, dags att återinföra ättestupa som det värdiga alternativet att sluta sina dagar? Det verkar vara det mest humana alternativet...

Det här är inte det enda klagomålet på Attendo care: DN, arg bloggare, SR, DN, en annan arg bloggare, sossarna, SvD , ABC
Och det är inte bättre hos kommunen alltid: DN

Läs även andra bloggares åsikter om sjukdom, vård, läkare, sjukvård, sjuksköterskor, privat vård, attendo care, pengar, vårdhem, ålderdom, vanvård, ålder, familj,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Förvirra dig frisk??

Var inne på feministisk vänstertjejs blogg och såg hennes inlägg om denna artikel och var bara tvungen att kolla in vad det var frågan om.

Det är alltså en terapimetod som går ut på att genom tvära kast, distraktion mm få folk att släppa gamla tankemönster och börja tänka nytt.
Fast ärligt talat så tycker jag att grundantagandet är lite för likt det som alla dessa "hitta dig själv" gurus och flum-böckerna kör på, typ hemligheten som bara säger att om man tänker annorlunda så kommer alla ens problem bara att försvinna helt mystiskt.

Jag tror absolut att negativa tankar sätter stopp för oss, gör oss handlingsförlamade och rädda och det är klart att det är bättre att tänka positivt. Men är inte de flesta problem rotade i den verklighet vi lever i, uppkommer de inte ur de svårigheter som vi möter i vår vardag och känslan av att vi inte kan hantera det, inte vet hur vi ska ta oss loss? Är det då en bättre taktik att få oss att bara glömma att vi hade problem och hoppas att det nya tänkandet ska göra allt bättre eller är det kanske bäst att gå till botten med problemet, se vad det är och se att man kan göra något åt det? Jag håller på det senare, självinsikt är viktigt, att förstå sina rädslor och kunna hantera dem, att se till att man inte hamnar i samma situation igen.

Alternativet känns som ännu en kortsiktig lösning...

Läs även andra bloggares åsikter om sjukbidrag, psykologi, hälsa, problem, tankar, vardagsilska,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

vaccin-hysteri och hets-tester

I dagens Dn kan man läsa en debattartikel om vaccin mot livmodercancer och de upphausade förväntningarna kring det. Men faktumet är såklart att vaccinet testats under en väldigt kort tid och att långsiktig verkan därmed inte kan beläggas.

Är det inte typiskt för vårt "lösaproblemviagenvägar" samhälle att utan att först testa saker under tillräckligt lång tid slänga ut saker på marknaden utan någon som helst tanke på långsiktiga konsekventser? Det gäller inte bara medicin utan även genmanipulerad mat, bekämpningsmedel, material mm. Har vi inte lärt oss något av alla de gifter vi släpt ut i naturen, våra övergödda sjöar, neurosedynskadade barn mm?

Vi är besatta av att hitta enkla lösningar på svåra problem. Men för det mesta är genvägar faktiskt senvägar. Att lägga pengarna på att bota de faktiskt sjuka istället för dyra vacciner som kanske inte ger önskad effekt känns mer rimligt. Låt dem forska lite mer på preparatet först, få lite tydligare resultat.
Läkemedelsföretagen vill såklart få ut produkterna på marknaden så fort som möjligt för att tjäna pengar på all dyr forskning, men det betyder inte att vi ska svälja deras prognoser med hull och hår.

Mer kritiskt tänkande och färre genvägar ger oss en säkrare och bättre vård och en hälsosammare värld.

Läs även andra bloggares åsikter om medicin, sjukdom, cancer, läkare, läkemedelsföretag, forskning, pengar, forskning, vaccin

http://intressant.se/intressant
Blogarama

lagen om alltings jävlighet

Morr

Bara för att jag inte har några jobb inbokade på över en vecka så börjar jag såklart må bättre...

Tror att det är något att vara tacksam för trots allt, hela lägenheten ser ut som kaos, morgondagen handlar om städning. Det är inte klokt vad man lyckas grisa ned när man spenderar 90% av sin tid i sängen... Hur går det till???



http://intressant.se/intressant
Blogarama

Läs även andra bloggares åsikter om städning, jobb, sjukdom, elände,

Tiarafeministen vs kroppen rond 43

Okej, gå tillbaka till jobbet var en dålig, dålig idé. Varför kan jag inte bara stanna hemma tills jag är frisk?? Jävla arbetsnarkoman Linnéan... Jag hade antagligen inte varit så här sjuk om jag tagit det lungt och kurerat min lilla förkylning för typ en månad sen... Gaaahh!

Så imorgon måste jag bege mig till vårdcentralen för att få ett intyg på att jag har feber och yrsel... Antar att de kommer ge mig lite antibiotika...

http://intressant.se/intressant
Blogarama


Läs även andra bloggares åsikter om sjukdom, sjuk, antibiotika, pencillin, feber, jobb, sjukintyg, sjukskrivna,

att försörja en tiarafeminist

Suck.
Har nu varit hemma igen. Men nu är det dags att återvända till jobbet. Varför? Tja, dels för att den här sjukskrivningen är dyr nog som den är. Utöver att jag inte kunnat jobba mina pass (men där får jag ju 80% eller vad det är) så har jag tvingats tacka nej till arbetstillfällen som har erbjudits mig. Med tanke på att jag fortfarande inte fått in nog med timmar i december så är det extra surt. Tänk hur underbart det hade varit med ett heltidsjobb.
Utöver det börjar jag närma mig gränsen för att behöva ha ett sjukintyg och jag vill verkligen inte betala 120kr för att få höra att jag har feber, är snuvig och behöver vila från någon läkare som sitter och tycker att jag slösar bort hans/hennes tid...

Ser bara hur tiden rinner ifrån mig, jag har så mycket att göra men ingen energi, ingen ork och ärligt talat ingen större lust. Jag vill bara sova... suck.

Läs även andra bloggares åsikter om jobb, sjuk, sjukdom, sjukintyg, sömn, stress,

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Glory to the brave

Ska testa att jobba idag. Håll tummarna för mig. Har varken tid eller ekonomi att vara sjuk längre.

Känner mig som en sån grönsak, har legat i sängen och bara ätit flytande saker hela veckan. Vågar inte kolla om jag har feber, halsen är fortfarande öm.

Har massor av saker att göra, ligger efter på alla fronter... suck!

http://intressant.se/intressant
Blogarama

sjukare

Just när jag trodde att jag var på bättringsvägen blev jag sämre. Nu är jag faktiskt sjukskriven. Helt sjukt vad man ska behöva genomlida.

Det enda positiva är att jag överkommit mitt inre motstånd mot att ladda ned musik. (och ja, det var helt lagligt, inga politiska skandaler här inte...)
Har nu testat och det var inte så läskigt som jag inbillat mig. Bra, bra.


http://intressant.se/intressant
Blogarama

inga ursäkter

Har varit (är) sjuk, att blogga har känts som att bergsklättra utan syrgas. Varje dag ser jag rubriker och nyheter som gör mig glad, arg eller ledsen som jag skulle vilja blogga om, men jag somnar istället ifrån det varje kväll, i ett töcken av hostmedicin och honungsvatten. Faktum att jag jag inte är tillräckligt sjuk för att vara sjukskriven, så alltså jobbar jag. Men jag är för sjuk för att orka göra något mer än att jobba...

Har köpt supermjuka näsdukar för att inte få härliga snuvsår runt näsan, en salva att smörja med och varma benvärmare.. har stickat handledsvärmare som passar med min nya mössa. Försöker hålla mig varm.

Det jobbigaste är att jag inte orkar fortsätta mitt jobbletande och därmed måste stanna kvar i min osäkra "vikarie utan anställning som ändå jobbar hela tiden"-situation.

En annan jobbig grej är att jag skulle behöva fixa en massa Fi-grejer. På söndag är det medlemsmöte och Tiina Rosenberg kommer och talar om hur man tar bort patriarkatet ur julen men behåller myset. Jag ansvarar för dekorationer, bok och pryl-bord och fundraisingsdelen (jådå, man kommer kunna köpa lotter och vinna fina feministiska julklappar).

Suck och stön

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, sjuk, sjukdom, sjukskrivna, sömn, sömnbrist, arbete, jobb, söka jobb, arbetslöshet, arbetsförmedlingen, tiina rosenberg, FiRS, feminism, Feministiskt initiativ, Fi, vila, Fi student,
http://intressant.se/intressant
Blogarama

tiarafeministen vs. kroppens begränsningar, rond 2475

Efter att ha jobbat 16 dagar i sträck bestämde sig kroppen för att sluta slåss mot alla bakterier som angrep den och lägga sig till ro. För kroppen innebar detta sömn, ledig tid, ett vamt bad och mat. För tiarafeministen innebar detta mest att nästa veckas arbetsbörda blev tyngre.

Jag hoppas verkligen att medlemsvärvningen går framåt nu, jag längtar efter någon man kan ringa när kroppen sviker och lämna ansvaret till. Nu blir det bara kortare tid för att göra mer saker!

Kroppens osamarbetsvilja leder dessutom till att helgens feministiska power-walk blir inställd.
suck!

http://intressant.se/intressant
Blogarama

Nya direktiv för sjukskrivningar skrämmer mig

Jag vet att det ska göra det mer rättvist, att det ska bli bättre, enklare, mm men jag är skraj.
Jag vill inte se dessa nya regler användas emot människor. Och vadå en vecka, max två för ryggskott? Som det ser ut i vården idag har man inte nödvändigtvis fått en tid på vårdcentralen vid det laget. Måste inte kraven matchas med hjälpen man får??

För det kan ju inte vara rimligt att man varken ska få hjälp eller sjukskrivning? Och vem ska hitta ett jobb som jag kan utföra efter mina skador?

Nej tack, jag vet att tanken är god men jag har tappat tron.

Läs mer i DN eller förfasas över att kvaliteten på vården sjunker...

Andra bloggar om: jobb, hälsa, sjukintyg, sjukskrivna, sjukdom, regler, tro, vård,

http://intressant.se/intressant
Blogarama