Monday, December 26, 2005

Tragiskt

Klockan är 01.30 och vad gör jag? Jo, jag sitter och späker mig på ams hemsida. Under kultur/media borde jag rimligen hitta något tror jag men icke.
Börjar tycka att någon kunde ha upplyst mig tidigt i min utbildning att det inte spelar någon roll vad jag pluggar eftersom jag ändå måste ha relevant arbetslivserfarenhet, vilket jag inte har.. För hur får man det?
Jag diskuterade det med en bekant som slängde ur sig vardagsklyschan: man måste ha kontakter. Jag har mycket få kontakter, alla mina kontakter pluggar fortfarande liksom jag. Vi är bara potentiella kontakter.

Jag hatar att det är såhär. Inte konstigt att klyftorna i samhället kvarstår när detta elitistiska system fått fortleva! Har man inte målsättningen att jämna ut social snedfördelning inom kultursektorn? Om så är fallet så föreslår jag att man omedelbart börjar lägga ut varenda fjuttetjänst på ams hemsida! Det ska inte krävas kontakter för att få ett bra jobb, det enda som ska krävas är kompetens! Och inte ska man behöva vara privatdetektiv för att hitta jobben heller!

BASTA!

Saturday, December 24, 2005

MQs reklamkampanj gör mig spyfärdig

Har ni sett den, julreklamen med Darin och en tjej? Vem är denna tjej? Hon har ju inget namn!!!

Det står vad Darin har på sig och sen står det hennes inget namn. Hon är den ultimata assesoaren, fullständigt avhumaniserad. Min misstanke är att hennes två uppgifter är att ett: sälja kläder, två: att heterosexualisera Darin. Att Darin följts av bögrykten är ju ingen nyhet och därför får han en ärtig snärta som ska bekräfta honom som heteroman. Så otroligt tragiskt.

Jag är otroligt nyfiken på kvinnan som klänger på Darin, vem är hon, vad heter hon och varför finns hon med i reklamen i huvudtaget?

Snälla MQ era kläder är så fina, varför måste ni ha sexistisk reklam så att jag inte kan köpa dom?

24december gör folk illa

Jag skulle vilja börja med att skicka en tanke till alla som inte firar jul, till dom som inte har någon att fira jul med och dom som önskar att dom slapp fira jul, det är inte roligt med högtider som utestänger folk.

Att fira fasta datum är i sig värdelöst. Det gör det möjligt för handeln att dra igång stora reklamkampanjer och på dessa högtider blommar våra osynliga normer ut som aldrig förr!
Jag vet inte hur många kvinnor med vuxna barn som just nu står och slutför veckor av julföreberedelser. Deras vuxna barn förväntar sig detta av dem, så har det ju alltid varit. Sen känner jag ännu flera människor i min ålder som åker hem till sina föräldrar över jul för att bli uppassade på. Och ärligt talat så är det inte okej!

För oss som kämpar mot normer och strukturer är så gott som alla familjehögtider av ondo. För alla strukturer kommer krypande, förväntingarna på oss som kvinnor blir så otroligt synliga. Oavsett om det gäller att köpa presenter, städa, koka godis eller griljera en julskinka som man inte ens ska äta av själv. Det är oacceptabelt!

Var är den jämställda julen?

Monday, December 19, 2005

antijul

Jag har trots att jag haft världens mysigaste julfest, ingen julkänsla just nu. Jag ska upp till mamma och barnen i dalarna idag och "låtsas" att det är jul, lämna lite paket och åka hem. På julafton jobbar jag och jag är så jävla trött på alla som försöker skuldbelägga mig för att jag inte tagit ledigt för att mysa med pappa och co i gustavsberg. Självklart jobbar jag på julafton, det är bra betalt. Om det är någonting livet som skilsmässobarn har lärt mig så är det att julen är en konstruktion, det som allting annat! Bara en massa ritualer utan betydelse utan mening som bara får ensamma mäniskor att må dåligt, skilsmässobarn att fejka jul flera gånger om året och jag vet inte allt. Och inte blir det fred på jorden heller!!!!!

+Att jag slutade tro på tomten när jag var liten, allt är bara båg!

Våra föräldrar har lurat oss, är inte detta det värsta av allt? Ljuga för sina barn... Suck!

Och inte är det någon som firar Jesus heller, jag känner seriöst folk som går på julottan för att det är mysigt, inte för att dom tror på Gud. Dom är renläriga ateister hela bunten... Men jag känner inga religösa som går, vet inte om det säger mer om mitt umgänge än om folk i allmänhet.

Det enda ljuset i mörkret är att tomten som inte finns kanske plockar upp en söt MP3spelare ur sin säck så jag kan stänga ute den bistra verkligheten med bra musik. Snälla tomten (dvs pappa).

Det är bra att jobba på julafton, precis som vanligt, fast bättre betalt!

Tuesday, December 13, 2005

Stoppa fatfobin -demorapport

Här kommer en kort rapport från Demonstrationen på Medborgarplatsen nu i söndags:

När jag dök upp till demon 13.45 som det var sagt fick jag veta att jag inte hade behövt komma förän 14.15, nåja. Vi hjälpte till att ställa iordning bordet och hänga upp saker. 14.30 kom Johanna med pinsen.
Jag och Johanna hade gjort jättefina solidaritetspins med en ritad bild av Tiina Rosenberg på med texten: Tiina Rosenberg Solidaritet, söta rosa pins med texten: Ni suger, Vi slickar (vi borde gjort 40st extra dom sa bara slurp och så var dom borta, kanske inte konstigt med tanke på att det var minst 200HBT brudar där!) samt svarta pins där det stod: flatförtryck = kvinnoförtryck. Vi sålde alla utom 10 Tiina pins (men med tanke på hur många vi gjort så..).

Glöggen som jag skulle hjälpa till att dela ut tog slut innan vi ens var halvvägs genom demonstrationen till mångas besvikelse. Och alla var mycket generösa och la pengar i arrangörernas bössor. Jag hoppas verkligen att dom fick ihop tillräckligt för att täcka sina utlägg, det är ruskigt dyrt att annordna demonstrationer.

Talarna var bra, även om jag hade väntat mig mer av Claes Borgström (JÄMO), det var inget fel på innehållet men har är inte en särskillt engagerande talare. Men hey, han är bra på sitt jobb så det må vara förlåtet!

Sist talade Tiina Rosenberg. Ett mycket emotionellt tal där hon tackade för allt stöd, alla brev och presenter. Det märktes verkligen att demonstranterna blev berörda. Utmärkt!

Sen har jag en fantastisk minnesbild som jag vill dela med er alla då jag verkligen beklagar att ni missade den. Det är bilden av Gudrun Schyman i F!students favoritpin med den rosa texten "kalla mig LEFFE" mot vit bakgrund. Tack Gudrun, den var så himmla fin på dig!
LOVA ATT ALDRIG TA AV DEN!

Thursday, December 08, 2005

Stoppa flatfobin på söndag

Mycket viktigt!

På söndag är det stoppa flatfobin manifestation på Medborgarplatsen 14.30

Om ni inte bor i Stockholm sänd oss en varm tanke!

/ L

självplågeri på arbetsmarknaden

Den hetaste frågan inför valet är den om jobben. Inte så konstigt! Det finns ju inga jobb?
man tycker att 4år på universitetet borde gjort mig behörig till något annat jobb än personlig assistent, väktare eller säljare. För café biträde kan jag inte bli, då måste jag ha minst 1års erfarenhet!?!

Att ens gå ut på jobbsidor eller läsa platsanonserna är självplågeri!
Späka sig någon? jag har en DNjobb!

Suck

Tuesday, November 22, 2005

Trött på att bråka

Jag har gått in i en avskärmningsfas. Jag orkar inte bråka längre.
Det är inte ett politiskt problem, jag orkar debattera, diskutera, förklara, försvara osv.
Men jag orkar inte med dom konflikter som uppstår privat. Jag vill inte längre ringa min far, för när han sist ringde mig ställde han mig till svars för alla F!s görande och låtanden, men han ville inte låta mig förklara, han bara avbröt. Syftet var inte ett samtal mellan två jämställda parter utan en propagandaaktion från yours truly: Patriarkatet. Min egen far, omedveten soldat i patriarkatets tjänst.
Eller när jag ringer farfar på fars dag och får veta att Gudrun Schyman parasiterar på staten och jag vet inte vad.
När dom människorna som ska älska mig, stötta mig och försöka få mig att må bra tar ut sin F!-aversion på mig privat böjar det bli lite väl jobbigt.. suck!
Jag tar gärna den politiska debatten, politiskt! På schyssta vilkor! Jag vet att det finns nåt att säga om att slå ur underläge, men det känns inte lika kul när det är ens egna nära och kära man ska slå tillbaka mot..

Det skulle vara okej om det bara var en diskussion och sen så är det bara att konstatera att "nej, vi är inte överens". Men just nu känns det inte som att det är okej. Nån måste vinna, någon måste ändra åsikt, denna någon är enligt alla andra: jag.
Det är en liten kopia av samhällets könskrig i min familj. Den enda skillnaden är att jag inte kan ringa patriarkatet och skälla tillbaka, men dom kan ringa mig med eller utan ombud.

Saturday, November 19, 2005

200miljoner kvinnor saknas! Tiarafeministen är upprörd men inte förvånad!

blev ombedd att blogga om en artikel på http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/N17726098.htm
men jag väljer att bifoga den i sin helhet istället:
------------------------------------------------------------------------------------------------
Many women victim of 'gendercide,' study finds
18 Nov 2005 04:36:40 GMTSource: Reuters
By Larry Fine
UNITED NATIONS, Nov 17 (Reuters) - There is a shortfall of some 200 million women in the world -- "missing' due to what a three-year study on violence against women calls "gendercide."

The number of what the study describes as 'missing' women is based on the random birthrate of males and females and how many fewer women there are than what would be expected in the world population, said Theodor Winkler, head of a research center that directed the project.
Winkler told a news conference at the United Nations on Thursday that gender-related abortions and infanticides were the leading causes for the shortfall in the female population.

Another factor was domestic violence, including so-called honor killings in some cultures.
"We are confronted with the slaughter of Eve, a systematic gendercide of tragic proportions," Winkler wrote in the preface to the study, recently published as a book titled "Women in an Insecure World."

"There are dozens of ways women come to a grisly end," Winkler told U.N. reporters. "Obviously, human rights and the legal protection of women is of crucial importance but it is only one component. There is also a cultural change that must operate."

Winkler said violence against women was the fourth-leading cause of premature death on the planet, ranking behind only disease, hunger and war.

"It starts in the womb. There are societies where male births are preferred, particularly if the number of births are limited. That's where abortion for gender reasons starts," he said.
The book uses U.N., World Heath Organization and government reports and photographs to examine the plight of women.

It details statistics on rape, violence traced to forced marriages, prostitution and sex slavery. The book says that according to a study based on 50 surveys from around the world, "at least one out of every three women has been beaten, coerced into sex, or otherwise abused in her lifetime."

At least 700,000 women are sold into prostitution annually, the book added.

"The deeply rooted phenomenon of the violence against women is one of the great crimes of humanity. We cannot close our eyes to it and hope it simply goes away," Winkler said.

The book was produced by a committee formed by the Geneva Center for the Democratic Control of Armed Forces to be distributed to governments, academics and health practitioners.
------------------------------------------------------------------------------------------------

Och så tycker folk att det inte behövs ett Feministiskt Initiativ i politiken! Det behövs uppenbarligen feministiska initiativ i hela världen, på alla arenor, överallt!!!!

Tuesday, November 15, 2005

demorapport

Jaha, så dags kanske. Men har man lovat så har man.

Vi samlades kl 12.00 vid medborgarplatsen. Vi i F!student skulle ses 11.45 men jag var såklart 5min sen eftersom jag inte hittade den ena banderollpinnen. Sen när jag kom fram så upptäckte vi att jag sytt ihop fel ändar. Tur att man alltid har sax och säkerhetsnålar i väskan. Banderollen var jättefin, Johanna hade verkligen gjort ett Herkulesjobb! Sen var det en massa tal och Kajsa Grytt sjöng (utan förstärkare.. ). Sen hade Tintin Anderson och Regina Lund bildat nåt slags band och dom spelade också. Massor av bra tal var det också. Det var massor av F!or överallt vilket var mycket roligt. Det är sällan man ser varandra.
När vi tågade iväg var det dags att börja skrika talkörer. Och jösses va drag det var! Har inte hört så ljudliga talkörer sen antikrigsdemosarna mot USAs krig i Irak. Mycket roligt. Väl framme vid Sergelstorg var det ytterligare tal och sen höll vi en högljud minut. Fantastisk idé det här med att ha en högljud minut istället för alla de meningslösa tysta minuter man har hållit!

Sen gick kampen vidare! Och om ingen har hört nåt annat så gör den det än..
Snipp snapp snut, så var rapporten slut.

Sunday, November 13, 2005

självhat

Igår jobbade jag natt i tunnelbanan. Det hade varit en ganska stökig kväll till att börja med. När det lugnat ned sig gick jag ut till grillen som ligger brevid stationen. Mannen som jobbar där hälsade glatt på mig och frågade hur kvällen hade varit. Jag berättade kort om min kväll och fick ett oväntat svar: "Det är dom där invandrar ungdomarna, man ska inte blanda svenskar och invandrare det blir bara en massa bråk. Svenskar är skötsamma och trevliga, med dom är det alldrig några problem!"
Nu undrar ni förstås om jag kastade maten i ansiktet på honom och kallade honom jävla rasist? Men det kunde jag ju inte riktigt, han var ju själv invandrare... Så hur hanterar man det då?
Jag hanterade det genom att säga att jag inte höll med och förklarade varför. Men jag blev så upprörd och olycklig! När man har tagit till sig så mycket skit att man trycker ned sig själv på det sättet.. Hur kommer man tillrätta med det? Information, fakta, kampanjer, attityd förändringar i samhället osv. Jag vet, jag vet.. men jag önskar att jag hade kunnat göra mer just då!

Thursday, November 10, 2005

Genuskonferens

Är du på genuskonferens på SU andra dagen. Igår var jag ansvarig för dokumentationen och skrev tills min arm gick i strejk, har fortfarande en pennvalk på fingret.

Idag var det lungnare, men ootroligt intressant. Tiina höll ett inspirerande anförande om exellens. Dags att ta kontroll över begreppen och definiera vad VI menar med exellent forskning! såklart!
Veckans vitamininjektion utan tvekan, go Tiina!

Verkligheten tar tid

Ägnar så mycket tid åt att driva politik att jag inte har tid att blogga om den.
Manusstopp för F!A nr 1 på söndag, demonstration på lördag, farsdag aktion på söndag.
Sen är det ju allt det där vanliga; jobbet, uppsatsen, tentan, vänner, flickvän och typ sömnbehov..

Räkna med en demorapport till helgen!

Monday, November 07, 2005

bostadsköer

Jag läste i tidningen idag att man föreslår att de som inte har bostad ska ha förtur i bostadskön. Problemet skulle alltså vara att folk som redan har bostad står i kö och blockerar upp för alla bostadslösa. Men det där fattar jag inte riktigt. Om en person som redan har en bostad får en ny bostad så säger den ju upp sin gamla bostad som då blir tillgänglig för de bostadslösa inte sant? Att ha en bostad betyder inte att man inte är i behov av en ny bostad.
Jag har träffat familjer med 2-3 barn som fortfarande bor kvar i sin etta eller med lite tur i sin två. Inte för att dom valt det utan för att dom inte lyckats byta till en större. Dom behöver en större bostad, alltså ställer dom sig i bostadskön. samtidigt så är ju en stor del av problemet att dom bostäder som finns är FÖR stora eller för DYRA. dvs om en av dessa barnfamiljer sa upp sin etta skulle betydligt fler vilja ha den än trean som dom fick. Sen kan det ju vara tvärt om, man har en stor bostad, barnen flyttar hemifrån, eller så blir man ensamstående. Plötsligt sitter man där i sin stora lägenhet som man inte längre har råd med och ingen vill byta. Det fokuseras mycket lite på dom faktiska problemen och deras medföljande lösningar.

Det viktiga är ju att man får bostäderna att cirkulera, att fler bostäder ska lämnas till bostadförmedlingen och inte delas ut via dyra internköer. En annan viktig punkt är att man ska bygga dom bostäder som folk behöver d.v.s. billiga och ofta ganska små lägenheter. Lägenheter anpassade för nya familjesituationer är en annan viktig fråga, storfamiljerm, skillsmässofamiljer med nya respektive o.s.v. Dom är i behov av andra lösningar. Vänner som bor ihop är en annan osynlig boendeform. Som det är nu bygger vi lägenheter efter en heternormativmodell en mamma, en pappa och barn. Föräldrar bor själva eller på ålderdomshem när dom bli gamla. Detta är inte verkligheten i dagens Sverige. Det kanske är dags att inse det och bygga bort dom riktiga problemen på bostadsmarknaden?

Intressant word iakttagelse

Word kan stava till sexualitet, sexualiteten men inte sexualiteter eller sexualiteterna. Tack för den heteronormativa påminnelsen word.. För det finns väll bara En sexualitet eller hur var det nu igen??
Men som tur är kan man lära sitt ordbehandlingsprogram nya ord. Så nu är min dator mindre förtryckande, men hur är det med din?

Thursday, November 03, 2005

Publicservice

I dagens tidningar kan vi läsa om ’fiasko för Sveriges Television’, det handlar om att deras program inte klarar sig upp på topp 20.

Jag förstår inte problemet. Är inte hela vitsen med SVT och Publicservice att det ska vara smalt, att dom ska satsa på kvalitet inte kommersialism? Jag inbillade mig helt naivt att SVT hade som uppgift att göra alla dom där smala viktiga programmen, att vara en motbild till kommersiell TV, inte att dom skulle konkurrera. Vi behöver inte satsa Tv-licens pengarna på att göra människoförnedrande dokusåpor, dom finns ändå! SVT ska inte anpassa sig efter vad som säljer bra, dom ska vara ett komplement. Vi behöver Publicservice som motvikt, för att lyfta fram alternativen, för att kvalitet inte ska stå tillbaka för pengar.

Jag skulle snarare vilja be SVT att sluta konkurrera med kommersiell TV, satsa istället ALLT krut på att göra den TV som fattas. Då får dom som tittar på TV verkligen ut mervärdet av sin Tv-licens.

Wednesday, November 02, 2005

Brist på samtycke = våldtäkt

Många anser att det är en överdrift. För hur ska dom stackars männen kunna veta om tjejen vill eller inte? Dom tycker det är bättre med dagens system där man kan utgå ifrån att tjejen vill tills hon säger nej! Gaaaahh!

Är det verkligen så hemskt? Först samtycke, sen sex.

Själv tycker jag att det är underligt åt andra hållet, vem vill ha sex om man inte är helt säker på att partnern vill? Är det sexigt med okunskap kanske? Eller är det en fråga om att vilja ta risker? Är det möjligen för svårt att kolla med sin partner om denna är sugen?
För hur sexigt är det egentligen med kommunikation?

På sista tiden har media fokuserat på ’våldtäktsvågen’ i Stockholm. Antalet anmälda överfallsvåldtäkter har ökat. Naturligtvis är det bra att lyfta fram detta problem men samtidigt så osynliggör man att majoriteten av alla våldtäkter sker i hemmet av män som kvinnorna känner. Media är inte lika benägna att lyfta fram denna problematik. Det gör det nämligen lite svårare att hävda att alla väldtäktsmän är galna psykopater. Och ’vanliga’ män tycker inte om att veta att andra ’vanliga’ män kan vara våldtäktsmän. Då känner dom sig genast påhoppade, för inte skulle väll dom?
Många killar blir förolämpade när tjejer på krogen, på tunnelbanan och på väg hem på kvällen blir rädda för att dom är i närheten. Dom tar det personligt när tjejerna börjar gå lite fortare, ringer någon på mobilen eller tackar nej till deras hjälp. Samma killar tycker tjejerna som blir våldtagna borde varit smartare, tackat nej till hjälp, ringt någon eller inte gått genom den där parken. Är det bara jag som blir frustrerad över dubbelmoralen? Vi ska inte behandla dom ’snälla’ killarna som potentiella våldtäktsmän, men samtidigt ska vi skylla oss själva om vi råkar gå för nära en ’dålig’ kille…
Det är dags att inse: man kan inte se skillnaden på män som våldtar och män som låter bli!

Den 12 november är det demonstation mot mäns våld mot kvinnor. Samling 12.00 Medborgarplatsen. Vi ses där!



just ja..

Själv kan jag uppenbarligen inte stava alls... Jag vet..

Tuesday, November 01, 2005

Prestations samhället

Detta gissel. Att bli framgångsrik, att alltid övertrumfa sig själv, att vara någon osv. Det är fullständig galenskap!

Vi lever i en värld där vi inbillar oss att vårat värde, vår person baserar sig på prestation. Detta är naturligtvis idioti! Vi är våra drömmar, våra begär, våra önskningar, vår verklighet. Vi är inte vad vi har gjort och vilka förväntningar vi kan eller inte kan leva upp till!

Det kanske är dags att inse det och sluta plåga oss själva! Detta klarar vår omgivning utmärkt på egen hand!!!

Så om vi är våra drömmar vem är jag då?

Jag drömmer om ett jämställtsamhälle, om att få sova utan väckarklock, lyssna på radio utan att höra sexistiska texter, jobba utan prestationsångest och dansa som om det inte finns någon morgondag...
Jag drömmer om en värld där man kan få jobb efter skolan, där alla kan få ett förstahandskontrakt och där man kan unna sig att vara spontan!
Detta och mycket mer kan sägas om mig..

Monday, October 31, 2005

dagens jobbiga sanning

.. om jag inte brinner så slocknar jag...

Saturday, October 29, 2005

Prioriteringar

Alla pratar om dom, du måste prioritera.
Och alla säger att man måste välja sig själv. Detta låter vettigt inte sant? Om jag går under gör jag ingen nytta alls och då är det ju ingen vits!
En vanlig sak jag själv brukar säga till stressade kvinnor som jobbar ihjäl sig för en sak är 'ingen kommer tacka dig när du går under, dom kommer bara att skuldbelägga dig för att du inte tog det lugnt'.
För det är ju så det är: när man jobbat ihjäl sig är det bara ens eget ansvar och dom som lassat på en allt ansvar, dom som skuldbelagt en när man inte sagt ja, dom som pressat en till att göra lite till, dom tar inget ansvar! Men jag skulle vilja säga att ansvaret ligger på båda sidorna! när jag är stressad är jag ansvarig inför mig själv att ta det lungt. Men när jag stressar andra kan jag inte rycka på axlarna om dom mår dåligt av det. Om jag är medveten om vad jag gör, bör jag också ställas till svars inför mina handlingar!
Det är dags att visa lite solidaritet och inse att om man lassar över sitt eget arbete på någon annan så blir någon lidande! Sluta med det, låt oss alla tvätta vårt eget byk och inte dra med oss andra i fallet!

Jag har en för hör ambitionsnivå, men jag väljer eg. mella olika aspekter av mig själv. Det är därför det är så svårt att välja! Kill your darlings heter det ju, men hur gör man??

Prioriteringar, jag säger bara det!

Thursday, October 27, 2005

En stund av glädje kan göra så mycket

Dagen började katastrofalt, jag gick inte upp i tid, snoozade i en oändlighet och åt ingen frukost. Mådde så dåligt att jag ringde och sjukskrev mig från ett möte och siktade återigen på sängen. Till min förskräckelse insåg jag att jag och alla andra F!student medlemmar har tagit på oss att göra 5 knappar tills värvningen imorgon.Gahh.
Så det var bara att släpa sig upp och klä på sig.
Innan jag gick kollade jag min mail, och därefter ringde jag upp en kontakt för att få klarhet i hurvida vi skule ha möte ikväll eller ej. Till min förvåning skäller hon ut mig för att jag inte tagit ansvar för en massa ansvarsområden dom hon påstår att jag tagit på mig. Jag försöker förklara att jag inte har tagit på mig det ansvar hon tror och ber om ursäkt för missförståndet. Men ursäkten godtas ej. Ledsen och arg åker jag till kulturhuset.

Och där bara vände det!

Det är så otroligt roligt att göra knappar!

Wednesday, October 26, 2005

Ang vårdeländet

Är vårdcentralerna verkligen intresserade av att gör människor friska?
Jag drog i somras på mig en förkylning av det mer besvärliga slaget, en influensa kanske? Vad vet jag? Efter en veckas sängliggande behövde jag ett läkarintyg. Sagt och gjort så masade jag mig hostandes upp till vårdcentralen.
- ’Hej och hå, du har en virusinfektion, vila en vecka till, ta ett blodprov, här är ditt intyg, det blir 140kr tack!’
En vecka senare tog jag mig samman och återgick till skola och jobb. Mådde fortfarande dåligt men tänkte att det kanske berodde på att jag legat still i 2 veckor utan motion, sysselsättning eller dyl. Jag hade ändå inte råd att vara hemma längre! Några veckor senare mår jag fortfarande inte bra. Återigen hasar jag mig till vårdcentralen.
- ’Hej och hå, nytt blodprov, du har ett virus, vila så blir det bättre, det blir 140kr, tack igen’. Efter ytterligare några veckor mår jag fortfarande inte bättre. Mitt tillstånd omöjliggör ett normalt liv. Jag orkar inte sköta mitt skolarbete och sover dåligt. När jag sitter där på vårdcentralen och hör mitt tredje ’ du har ett seglivat virus’ tänder jag till och förklarar att det måste vara något annat för virus är inte så jävla seglivade. För att slippa bråk gör dom ett näsprov och skickar hem mig. Två dagar senare ringer dom.. ’jo, det är så att du har en bakterie i halsen, om du fortfarande har besvär så kan vi skriva ut lite antibiotika’. Tack för den, det är antagligen samma bakterie som har härjat i min kropp hela sommar/hösten. Varför undersöker man inte en patient ordentligt direkt? Sparar man inte i längden tid och resurser på detta sätt? Det är varken tids, kostands eller lidande effektivt att förfara på detta sätt. Vården är i dagsläget under all kritik. Policyn borde vara: ’hellre ett prov för mycket än ett för lite’. Jag har tröttnat på att betala 140kr för att få höra att dom inget kan göra och att jag ska tiga och lida. Inte får man vara hemma och lida heller, det ska tydligen jobba och slita samtidigt som man vilar och tillfrisknar.

Skärpning vårdcentralen, jag vill bli frisk nu!

Tuesday, October 25, 2005

Apati

Jag har nått den där punkten när jag inte längre vet vad jag vill eller varför jag ville det jag ville förut. Det är inte första gången jag känner såhär, så man tycker att jag vid det här laget borde ha lärt mig hur man tar sig ur det. Men det vet jag inte, såvida krypa upp i ett hörn, äta choklad och sucka är lösningen, vilket jag starkt betvivlar!

Är det samhället som lär oss att vi ska äta när vi mår dåligt? Eller låta bli att äta när vi mår dåligt… Vilka mekanismer i vår omgivning ger oss detta osunda beteende till mat? jag har funderat lite på hur man ska ta sig ur matträsket och kanske därmed komma ett stimuli längre ifrån oss själva och lösníngen på våra problem.

Steg 1 för att hjälpa oss själva och vår omgivning att ta oss ur detta osunda beteende är att sluta umgås över och runt mat! Och jag måste sluta förse min omgivning med choklad för att ’muntra upp dom’. Hela samhället behöver förändra sin relation till mat. Vi ska äta för att överleva inte för att kompensera all den njutning vi inte får i vårat liv, inte för att döva smärtan, inte för att ha något att göra och inte för att vi tror att vi kommer må bättre med lite mer choklad i kroppen!!!!
Sen skulle allt säkert bli mycket bättre om vi bara slutade må dåligt, hur nu det går till.

Men hur blir man lycklig igen då? Vanligtvis så bara vaknar man en dag, lyckas ta sig upp ur sängen, förbi hörnet och ge sig ut i verkligheten. Till dess då? Ja, jag sitter väll där i mitt hörn och väntar på bättre tider!
Om inte annat så kan vi ju trösta oss med visdom från Simone deBeauvoir: 'det handlar inte om att bli lycklig, det handlar om att bli fri' skriver hon (kanske inte exakt dom orden..) i Det andra könet! Och fri känner jag större tillförsikt inför att själv kunna ge mig.

Borde naturligtvis bara ta mig samman och skriva tenta. Men hur tar man sig samman?

Linnéa citat under kvällen:

’nu har jag läst den här boken 3ggr, jag undrar vad den handlar om?’

’vad är den skriftliga motsvarigheten till ögontjänare? Om man bara skriver för att man vet att någon kommer märka att man inte skrivit, istället för att skriva för att man får ut något av det vad kallar man det? Vi har akut ordbrist i svenska språket!’

Andra citat under kvällen:

’var en duktig student, korvstoppa och spy ut på papper’

’du får inte följa med till IKEA för du ska skriva hemtenta’

Monday, October 24, 2005

csn

Jag läste i Stockholm City idag att antalet studenter som hamnar hor kronofogden bara ökar och ökar. Inte så konstigt med tanke på att det inte finns särskillt många jobb att få efter sina studier.

Detta är ett allvarligt samhällsproblem! En gång i tiden så var högskolestudier den självklara inkörsporten till ett jobb, en hyfsad lön osv. Alltså: det lönade sig att plugga!
Nu sitter kanske någon och säger att 'det är ingen som tvingar dom att plugga' eller något annat som bara visar på vilken glasbubbla de själva lever i. Det finns inte tillräckligt många jobb utan högskolestudier heller! Om det i samhället fanns tillräckligt med fasta, trygga, säkra, HELTIDSJOBB så skulle många plugga mindre. Men det finns inte så många alternativ.

Vi måste våga ifrågasätta studiestödsystemet! Inte bara gnälla och påminna om hur illa det är i andra länder eller liknande visionslösa kommentarer. Vi måste bygga världen med idealen som förebild, inte med ambitionen att lägga sig snäppet över skräckexemplena! Frågan borde vara:'hur vill vi att världen ska se ut?'

Det är ytterst viktigt att se över studiestödsystemet så att vi blir av med ojämlikheterna inom det! Studenter ska inte behöva leva i en värld där frågan inte är OM utan NÄR man kommer hamna hos kronofogden!
CSN arbetar med direktiv som förenklat kan kallas 'systemet för dubbel bestraffning'. Om du lever på csn och inte jobbar så mycket extra har du inte råd att överleva, om du tar csn och jobbar så mycket som din ekonomi kräver, blir du återbetalningsskyldig sen och har då inte råd att överleva!
kanske överdramatiserar jag, men bara lite!

Systemet slår dessutom hårdast mot dom som redan har det svårt i samhället, kvinnor, icke västerländska, icke akademikerfamilj. För när vi väl kommer ut där i arbetslivet så kommer vi inte alla få jobb efter förtjänst. Det är inom studieväsendet allmänt känt att a och o för att få jobb inte är bra betyg utan kontakter! Vita, medelklass män kommer ha förtur till jobben oavsett om deras betyg inte är på topp, det finns alltid något annat man kan ta in dom på! Och kvar i arbetslösheten och hos kronfogden samlas alla som råkade vara födda kvinnor, icke västerländska, icke akademikerfamilj osv.

Ett studiestödsystem måste ta hänsyn till att deras fribelopp och återbetalningskrav drabbar dom som behöver ett studiestödssystem mest!

Översyn av studiestödsystemet NU! Och lyft bort betalningsanmärkningarna för dom stackars studenter och f.d. studenter som drabbats av detta orättvisa system!

obotligt urbaniserad?

Jag har spenderat helgen på landet, och för ovanlighetens skull har jag inte fått något gjort. Jag som brukar göra saker i ultrarapid, jobba som en dåre och lite till har gjort mycket lite. glömmde t.o.m. att blogga igår. Eller glömde och glömde vad skulle jag skriva: "hej och hå, här snöar det. jag har inte gjort någonting. slut." Jag blir helt enkelt trött och oengagerad av att vara på landet, sovandes på någons golv utan en egen vrå att arbeta i. Jag är beroende av storstadspulsen. Att vara på landet är avgiftning. Folk som klagar på att jag stressar ska se mig när jag är på landet. Jag är en sengångare! Så varför kan jag inte njuta av att vara lugn och bara slappna av och sova ut? Jag antar att mitt fröken duktik komplex och min allmänna tendens att stressa upp mig över allt jag borde göra stoppar mig från att njuta av slöheten. Jag får inte ut något av det. Jag kommer tillbaka från lugnet, lika stressad som innan. Välfärdsproblem? skoja inte...

jag är prinsessan av lyxproblem!

Har åtminstånne såpass mycket självinsikt att jag vet skillnaden. Eller är det någon skillnad? Mår man dåligt så gör man, non? Tillsätt omedelbart en lyxproblemsuredning! Om inte annat så löser det delar av akademikerarbetslösheten!

Saturday, October 22, 2005

bristen på intelektuell stimulans

Jag tillhör TV-generationen, vi som ätit middag framför TVn, somnat framför TVn. Våra föräldrar har använt TVn som barnvakt, köpt sig fritid med en video. Det tar alldrig slut.

Jag är skeptisk till den omåttliga, oreflekterade verksamhet som TV tittande innebär. Jag vet inte om det faktiskt är fördummande, men jag känner hur min hjärna förvandlas till géle framför skärmen samtidigt som jag tittar på underligare och underligare saker. Jag tycker ju inte ens om TV.

Jag undrar vad TVtittandet gör med oss som politiska varelser. Dess inflytande i den mänskliga socialiseringen tycks mig oöverskådligt stor. Och om de värderingar som TVn sänder ut internaliseras av publiken så ser det mörkt ut för världen. För hur ska vi ta oss fram till ett jämställt samhälle när vi sällan eller aldrig får se några alternativ till de patriarkala, förtryckande strukturer som vi lever i?

Mina syskon är fast i TVkulturen, frukost, lunch och middag intas framför TVn, när man försöker prata vid middagen hyschar folk på mig. "tyst, jag hör inte vad dom säger". Hur lär man känna sina medmänniskor i TVkulturens garn? Är det bara jag som längtar efter en middag runt köksbordet, middagskonversation och någon som inte ber en vara tyst så dom kan höra TVn?

Igår såg jag på Idol hemma hos min mamma. och min enda tanke var: kan ingen socialisera om dom där tjejerna. Tjejerna i publiken alltså, dom som skriker gällt, kastar gosedjur och har stora plancher med sig in i studion. Idolkulturen skrämmer mig. TVkulturen skrämmer mig. Hela den skräpkultur som kallas popukärkultur för att den konsumeras av så många skrämmer mig.

Om någon letar efter mig sitter jag i ett hörn och läser en bok. Jag har gått i TV strejk!

Friday, October 21, 2005

vad går först

Igår var jag ute och demonstrerade med SEKO, en demonstartion för fackliga rättigheter.
När demonstartionen var över gick jag förbi ett litet bokbord där man även sålde tidningen "the millitant". På bokbordet fanns en rad pamfletter varav en fångade mitt intresse. Feminism och marxism var pamflettens ämne. En av männen vid bokbordet inledde en diskussion med mig. Han förklarade att pamfletten handlade om hur marxismen inte funkar utan feminismen. Är det någon som redan här ser det revolutionerande i detta uttalande? För första gången någonsin upplevde jag en marxistisk röst som kastar om ordningen på ett sätt som verkar vettigt.
Jag och många med mig som har kämpat för feminism i vänsterrörelsen vet hur det brukar låta: "feminsimen fungerar inte utan marxismen" brukar det heta. Alltså att kvinnor och män aldrig kan bli jämnställda under kapitalismen. Detta har jag hört och även trott en gång i tiden. Men tider förändras och min erfarenhet är att med ett sånt perspektiv GÅR det inte att driva feminism i en vänsterrörelse, därför att klasskampen alltid kommer först. I min värld kommer den feministiska kampen före allt. Att inom en organistation inte vilja erkänna att en grupp (män) har större makt än en annan (kvinnor) och kalla alla försök att förändra den interna maktstrukturen för splittringsförsök kommer varken leda till revolution eller jämställdhet.
Därför är det så revolutionerande att vända på steken och säga att marxismen klarar sig inte utan feminsimen. Att endast ett parti av jämlikar kan leda till den ultimata jämlikheten. Endast en värld av jämlikar är en sann demokrati!
Fast jag skulle vilja dra det ett steg längre: Ingen ideologi klarar sig utan Feminismen. Oavsett om det är liberalism, socialism eller något däremellan. Det räcker inte med att utgå ifrån att alla männsikor har lika värde, eller sträva efter att alla ska få lika värde om man blundar för den mångfald av förtryck som samverkar till att skapa vårt ojämlka samhälle. Det är dags att öppna ögonen!
Å andra sidan så ska man minas att när det gäller läpparnas bekännelse haglar feminismter tätt på den politiska arenan, och det krävs betydligt mer för att uppnå jämställdhet. Som exempel så var mannen vid bokbordet en av flera, ja, kan ni gissa? jo män! Så hur står det till med den praktiska jämställdheten i det politiska arbetet därute? Illa illa...
Män måste ta sig samman och sluta ta feminsimen så jävla personligt! Nej, alla män våldtar inte kvinnor. MEN det syns ingen skillnad på våldtäcktsmän och andra män, därför fruktar kvinnor påväg hem från krogen mitt i natten ALLA MÄN!
Och alla män förtrycker inte aktivt kvinnor, men alla män har fördelar av kvinnoförtrycket! Det tydligaste exemplet gäller lön, men det finns så många fler!
Så skärpning!
men ändå..
..ingen ideologi klarar sig utan feminismen, det är en upplyftande tanke!