Jaha, lyckas såklart inte installera skrivaren. Eller jag har laddat ner drivrutiner och jag har lagt till skrivaren och jag har kört hjälpmanualen men det funkar ändå inte! Jag blir knäpp, är det ofeministiskt om jag ringer ngn teknisk och bönar och ber om hjälp? Eller blir det bara fel om jag ringer en överordnad mansperson typ pappa?
Man känner en viss press som feminist att vara stark och byta sina egna glödlampor, installera sina egna skrivare och skruva ihop sina egna IKEA-möbler. Men det fixar jag sällan utöver glödlamporna såklart. Jag är trött på pikar och gliringar på att jag är "brudig" eller att mina gener kanske inte är skapade för att skruva ihop saker när det främst handlar om att jag varken har tålamod, tid eller intresse att fippla med saker som någon annan kan göra åt mig på några sekunder. Varför känner jag skuld över detta? Tragiskt fall av överanalyserande antar jag...
Monday, February 19, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment